Jagi 1 vlästrackia skogsmarker. Den nyare nistorien har att framvisa många företeelser, hurusom ungdomlig behjertenhet, närd af fosterlandskärlek, understundom kommit de i militäriskt afszende skickligast uppgjorda beräkningar och kombinstioner på skam. Detia är en erfarenhet, som icke I bör lemnas utan uppmärksamhet vid betraktandet af vår politiska sällning. Den bör läggas till grund för Sverges nya försvarssystem. Tag bort det hårdast tryckande i den gamla roteringen, och folket skall villigare skatta till fäderneslandets försvar med sina egna krafter. Låt beväringsynglingen blifva förtrolig med bruket af krigsvapen, må han uppmuntras att härda sig i karp med dö vilda djuren, hvilka på de sednare tider märkligen förökat sig i de skogrikare provinserna, och han skall ännu mången gång komma häfderna att vitina om nordisk kraft och nordiskt mannamod. Men härom misströstar jag, så länge, som den gamla roteringen qvarstår, lika, ja ännu mera onerös, än förut. Ty det är naturligt, att ju mera nationen i massa blifvit frånvänd krigsyrket, dess mer betungande blir detta yrke. Vill man ändamålet, så måste man vilja medlen och ibland dessa räknar jag det vara vigtigast, att folket, nämligen dei: skattdragande folket, till någon märklig del befrias från den allestädes tungt, mångenstädes hårdt tryckande roteringsbördan samt båtsmanshållet, och atti stället erlägga en måttlig vakansafgift, som användes till beväringens ändamålsenliga inöfning i krigsyrket. Detta manskap, som uti den qvarstående iadeidta armen har en stam eller typ för sin egen tjonstbarhet, skall då tvifvelsutan och i öfverensstämmelse med hvad flere uti krigsyrket erfarne män tiliförene yttrat, komma att utgöra armeens kärna och den stridbaraste delen deraf. Det är utur denna synpunkt, som jag bedömer flere af de uti förevarande betänkande af Statsutskottet beslutna detaljåtgärder och bifaller den för samma åtgärder uttalade grundpriecip af den ståonde armeens förminsknaing. Emot Statsutskottets härom afgifoa utlåtande har blifvit anmärkt, att detsamma vore både grundlagsvidrigt och i alla hänseenden oformligt. Till svar härpå tror jag mig endast behöfva hänvisa, till bvad som står att läsa nederst på den första samt nästföljande sidan af betänkan-! det, der aUiskowe:, på grund så väl af Kongl. Maj:ts nådiga proposition som af ätskilliga till U:skottet remitierade motioner, hvilka åsyftat dels minskning af den värfvade armean, dels en reduk-: tion af den iadeldta, samt dels inskränkning och! dels utsträckning af beväringens vapenöfningar, ansett sig böra anvgifva den synpunkt, hvarifrån: det betraktat rikets försvarsverk och dermed sammanhängande frågor; antagande Utskottet, att, om Rikets Sländer en gång yltra en bestämd åsigt i detta grannlaga ämne, hvilken må kunna förvärtva sij Kongl. Maj:ts höga bifall, att den osäkerhet bör försvinna, hvilken hittills så menligt inverkat på saken och icke sällan gijvit anledning till missförstånd och stridiga omdömen. Bärvid visar sig alls ingen inkräktningslust på Kongl. Maj:ts höga: beslutande rätt; det är ju blow fråga om en af I Ständerna yttrad önskan eller uttalad äsigt; och I det måtte val icke vara förnekadt desse, att, med iakttagande af de konstitutionella formerne, inför I Koog!. Moj:t göra framställning af en för fåderneslandet så maktpåliggande angelägenhet, då sådant i vida mindre vigtiga frågor är tillåtet korporationer, bolag, m. m. Om Statsutskottet vid detaljfrågornas behandling gjort sig skyldigt till några inkonseqvenser, så är det något, som jag nu icke kan bedöma och hvilket jag än minare vill försvara; men underligt förefaller mig, att en medlem deraf vid detta ämnes förberedande behandling icke fästat det högloflige Utskottets uppmärksamhet på dessa inkonseqvenser, hvilka då iättligen kunnat undanrödjas, och hvarigenom äfven en icke obetydlig tidsbesparing kunnat vinnas för öfverläggningarne inom Stånden. Då jag tillirott mig, aw utur en allmännare synpunkt kunna be-l döma hufvudfrågan i detta betänkande, så erkän-l ner jag dock min oförmåga, att i alla detaljer tillämpa deppa grundsats. Men derföre biträder jag ingalunda en Talares yttrade åsigt, att, i följd afl derna oerfarenhet, anse allt, hvad Utskottet föreslagit, förkastligt; tvertom är det för mig en anledning, att biträda just samma förslag. Utskottet har nämligen varit i tillfälle att bäst pröfva alla förbällanden. Alla upplysande handlingar och kalkyler hafva för detsamma varit tillgängliga. Flera i ämnet vigtiga och af kunnige män författade afhandlingar hafva blifvit till Utskottet ingifpa. Uii öfverläggningarna derstädes hafva deltagit pågra för erfarenbet och insigt i krigsyrket utmärkta män; och när desse icke reserverat sig emot ! besluten, så anser jag deras omdöme mer än upp-: väga all den erfarenhet, som kan äderopas ätminstone af dem inom det bhögvördiga Ståndet, hvilka ! icke haft samma tillfälle, att taga en Bmärmare käni nedom af ställningar och förhällanden. Ville in-!, ställa sitt slutliga omdöme öfver de vidisgande de-j taljfrågorne, intill dess diskussionen deröfver föreX gått så väl inom detta som de andra Stånden, samt ! inskränka sig, att vid en och annan af dessa frå-.gor tillämpa den af honom nu antydda och, såsom han trodde, icke grundlösa tosalåsigt. I Lektor Laurenius erkände visst sin oförmåga alt. rätt bedöma ifrågavarade ämne, men kunde dock, icke tillåta sig ett ogillande hvarken af Uiskotters, räsonnement rörande försvarsverket och dess be-l, böfliga, ändamålsenliga organisation, ej heller af) f E I 8 4 d t d d k de skäl, på grund af hvilka Utskoitet funnit sig föranlåtet afstyrka beviljandet af de tillökningar, som i denna hufvudtitel blifvit af Kongl. Maj:t föreslagna. Han hade hört både vid förra Riksdagen och sedermera af insigtsfulla och erferna militärer påstås, att vår stående armi, med en oexercerad beväring på långt Bär icke förmådde betrygga vår yttra sjelfständighet; den vore dertitl för liten, men deremot ock för stor, för att endast vara en stam, på hvilken beväringen skall inympas; ty på en väl inöfvad nationslbeväring hvilade dock väsendtligen landets försvar. Yttrade sig för D öfrigt lika med Prosten Säve. Kontraktsprosten Sandberg anförde efter en in-!0o sress med reklamation af äfven icke militärers rätt! f utt yttra sig om det allmännare al saken, att avidls len föregående bufvudtiteln har man såsom skälji ill en ökad kostnad för de civila och serski!da!s ättegångsverken anfört deras mer och mer honade ti l