Article Image
ILANDSORTS-NYHIETITR. Utdrag af ett bref från Östersund, införde Aftonbladet M 126. Den som genomläser det Utdrag af ett bre från Östersund, som fianes infördt i Aftonbladet JM 1926, måste, om ock alldeles obekant med de deri vidrörda förhållanden, likväl hos Brefskrifvaren beundra en icke vanlig förmåga att kombinera ider. Ty om det medgifves, att nöden i Jemtland (hvars verklighet vi ingalunda till alla delar vilja neka) ganska skickligt sammanbindes med fromma önskningar, i afseende på landshöfdingeplatsens besättande dersammastädes, så är det dock mindre lätt att inse, hvad gemenskap en åt Öfverste Montgomery förärad silfverbägare kan ega med dessa begge omständigheter. Likaledes bar de; förefallit oss underligt, hvarföre ej berättelsen derom snarare fått sin plats i första än i sista rummet, då den möjligen genom Insändarens, i detta bref ådagalagda talang kunnat blifva en ännu mera lämplig inledning till frågan om landshöfdingepiatsen, än teckningen af armodet i provinser. Vare likväl härmed hur som höldst. Brefskrifvaren har utan tvifvel sine skäl, hvilka ingen, minst vi, böra jedle. Men eftersom ban synes så noga känna, bvad som rör Öfverste Montgomery och den trakt af Jemtland, dit hans välsignelserika hand sträcker sig, och utan tvifvel är lika väl underrättad, rörande det vedermäle af aktning och tillgifvenhet, brefvet omtalar, våga vi till hans besvarande ställa ett par frågor. År har väl fullkomligt säker, att denna hyllning varit utan påstöt föranledd och till sine hyllningar helt och hållet frivilllg? Skulle han ej finna för godt, att uppge den utgift, derigenom förorsakats de ej längesedan i nödställd belägenhet tecknade bruksarbetarne samt huru astor bop utmärkta personer bland den kringboende allmogen dertill bidragit. Vi tvifla ej, att på dessa frågor få de mest tillfredsställande svar, hvilka, trots Tit. Montgomerys många afundsmän och fiender, skola åt denna, lika sällsynta som hedrande gärd af en oförderfvad allmoges tillgifvenhet skänka ett i allmänhetens ögon förökadt värde. Hvad åter landshöfdingeplatsens återbesättande genom någon kandidat med sporrar och svärd angår, kunna vi ej, så gerna vi önskade det, dela Brefskrifvarens farhågor. Ty vore det väl omöjligt, att någon person, ehuru med dessa militäriska attributer utrustad, kunde finnas, som under ett längre vistande i Länet lyckats förvärfva sig allmän och odelad tillgifvenbet, som användt denra tid att inhemta kännedom om flera, för landsorten vigtiga förhållanden och, då tillfällen dertill erbjudit sig, ådagalagt en berömlig och ädelsinned verksamhet och drift till provinsens bästa, vore väl (jag hemställer det till Brefskrifvarens samvetsgranna besvarande) en sådan man att förkasta, om ban också ej, såsom Öfverste Montgomery, rönt den sällsporda och med skäl afundade utmärkelse att, sedan bean genom ett uppträde af) upproriske underhafvande sväfvat i fara för sitt lif, litet derefter af samma folk, då det insett och ängrat sina förvillelser, föräras med en silfverbägare. Skara den 43 Juni. Såsom anmärknringsvärdt må nämnas, att, enligt Pastorsembetets i Winköl uppgift, bar Hemmansegaren Johannes Erikssons hustru derstädes inom 40!, månader framfödt Fem lefvande barn, nämligen företa gången rillingar och andra gången tvillingar, hvilka alla blifvit döpte, men sedermera aflidit, med undantag if en dotter, som ännu lefver. Före makarnes inräde i äktenskap med hvarandra, var mannen snkling och hustrun enka, men ingendera hade haft oarn i sina föregående giften. (Skara Tidn.) Mariestad den 43 Juni. Natten emellan den 2 och ö dennes blef, genom uppkommen vådeld, saraktershuset på den vackra egendomen Herlingsorp, tillhörig Hr Presidenten och Kommendören Gyllenhaal, lagdt i aska. Genast, då vådelden utbröt, tillstädeskom en mängd angränsande perso ner och å Axwall närvarande militärer, com gjorde lt för dess släckande, men allt förgäfves. Ehuru: 5:e sprutor i största bast blefvo ställde i gång, sunde icke någon släckning ske, och en ganska: obotydilg del af det i nerbrända huset förvarade eela lösegendom blof bergad. Ickenog med denna lyckhändelse. Snickaren Lars Wallin blef vid samme tillfälle, under sin ifriga oförtrutenhet vid läckningen, så illa skedad af ett spisrörs nedraande, alt han efter några timmar afled. ) Mången kan måhända undra, huru spår till oro ligheter kunna vnnee inam en sflärsen af fred

17 juni 1840, sida 3

Thumbnail