Aftonbladet – 16 juni 1840, sida 3

BLANDADE ÄMNEN: A ————LDr — Ryska storfursten och tronföljaren visar sin genorosiit mot sin tillkommande bruds uppfostrarinna och betjening. Prinsessan Marias guvernant har erhållit ett dyrbart garnityr och 8,000 Rublers pansion; ammsn har likaledes af prinsens handkassa erhållit en pension; som hon lefde på landet sedan en längre tid var det blott med största möda man kunde få rätt på henne, och hon blef icke litet öfverraskad att se sig hågkommen af den höge fästmannen. Äfven de öfrige af prinsessans omgifning, kammarfruar och kammartjonare hafva erbållit dyrbara presenter i diverse guldpipper besatta med juveler. — Ifrån Rom skrifves af den 40 Maj: cEt! af de skönaste skulpturarbeten forntiden efterlem nat åt ose afgick i går till Paris. Det var en kolossal staty af Minerva, som varit uppställd i Villa Medicis trädgård, tillhörig akademio Fran. caiss i Rom. Iagen hade lemnst uppmärksamhet åt detsamma, förmodligen derför, att hufvudet och de begge armarna voro så oskickligt restaurerade och bysten var beiäckt med en skorpa af dam och stoft som inbitit sig i arbetet. Hr Ingres, direktör för akademien, föll slutligen på den Jyckliga tankan att låta putsa bysten och granska dess detaljer, då dess värde upptäcktes, och han beslöt sända den till Paris, der den kommer att utgöra ett af de förnämsta konsstyckena och icke fördunklag af sjelfva Venus de Milo., a — En Korsikansk hjeltinna. Ännu eger ön Korsika sina banditer, lika djorfva, lika mordlystna som för sekler sedan; ännu läser man berättelger ora dessa strider på lif och död mellan röfvarne och landtboarns, och det tyckes som den franska regeringen, huru uppmärksam och omsorgsfull den visat sig för säkerhetens vidroakthållande inom sina stater, i denna lilla Vrå aldrig skulle lyckas utrota dessa för civilisationen skymfliga och hånsande röfvareband, som af landets egendomliga beskaffenhet och de med otillgängliga smyghål och gömställen uppfyllda bergsklipporna gynnas och skyddas. En fruktad bandit, Antona Pancrace hade flere gånger med döden botat en landtman, Michel Ma