Aftonbladet – 16 juni 1840, sida 2

Svenska Minerva har haft den artigheten a yttra sig i anledning af den lilla erinran vift ett par dagar sedan gjorde derom, huruledes H C. J. Askelöf för ett par eller tre år sedan h: de haft någon befattning med en petition frå handlande i de södra städerna emot probibiti systemet och tullväsendet, och hvaraf syftnir gen sålunda var motsatt mot de principer, soi Hr Askelöf nu i sin tidning yrkar. Häröfve utlåter sig gumman som följer: a Till svar härpå må följande tjena. cAftonbiadets egna ordalag styrka, att den om förmälta petitionen ingafs till Konungen, icke u Askelöfs namn, utan å några handlandes vägnar södra städerna. Askelöf erinrar sig väl icke me hvilket år denna petition, som förde till intet re sultat, ingafs, men päminnör sig IKVäl, att har såsom ombud för några handlande, uti Skånes, Ble kings och Calmare läns sjöstäder, haft bestyr me ingifvandet af en underdånig framställning, hvil ken hufvudsakligen gick ut på husvisitationerna afskaffande. Det är möjligt, att deru;i äfven före kom något om axdra förändringar i tullförfattnin garne. Det är vidare möjligt, ehuru sådant faMli ur hans minne, att han, uppå anmodan af sökan derne, författat skriften, efier dö elementer dertill som blifvit honom för ändamålet uppgifoe. Men alla händelser hsndlade han häruti allenast säsor befullmäktigadt ombud, hvarom Aftonbladets utgi!f vere torde kunna lätteligen skaffa sig fullständi upplysning, alldenstund Askelöf vill draga sig til minnes, att åtminstone en eller par af då sökande som hade undertecknat fullmakten, nu vistas Stockholm, såsom ledamöter af Borgareståodet vi innevarande riksdsg, och torde icke alldeles sakn bekantsksp med bemälde utgifvare.n cAskelöf vill tillägga ännu en möjlighet. Måhän da voro verldshandelns förhållanden på den tider då den omförmälta ansökningen gjordes, helt oliks mot de nuvarande, så att hen tilläfventyrs, äfver för egen del, då ansåg conjuncturerne gynnande för att börja en öfvergång ifrån det stränga för: budssystemet, till ett skyddstuil-system, på sätt uti Minerva för den 4 decnes närmare utvecklas, sam! att han således måhända con amore, som man säger, arbotsde för sakens framgång. Det skall i medlertid icke hindra honom från ett, såsom förhållanderne nu äro beskaffade, förklara sig, såsom journalist, emot ett genereli afskeffande af alla förbud, och emot den rådgifvarepersonal, som kunde vilja genomdrifva ett slikt afskeffande, så länge verldens nuvarande allmänna ställning icke undergått väsendtliga förändringar. Se det kan man kalla att förklara sig nöjakigt! Det återstår endast att Minerva upplyser, vilka stora förändringar det är, som tilldragit ig i verldshandeln inom de trenne sista åren, och som gjort det nödvändigt för Minerva att ombyta meningar i statshushållningen?