Aftonbladet – 16 juni 1840, sida 1

RIKSDAGEN. BONDESTÅNDET. Statsregleringen. Andra Hufvudtiteln. (Forts. från gårdagsbl. Vid frågan om Kongl. Suzsdhets-Collegii stat anmärkte Peter Mårlensson från Jönköpings lär: att han ej kunde förstå hvsarutinnan de enligt uppgift förökade göromålen för detta Collegium skulle kunna bestå, så vida det icke af samma älrå, som man städse ser regera de maktägende, funnit godt inblanda sig i specialiteter, som till dess befattning icke egentligen borde höra. Utnämnande af läkare i de särskilda delarne af riket, Medicina!-Texesättningen och några utlåtanden uti den Kongl. SundhetsCollegium tillhörande, sjukvården apgående frågan, syntes ej kräfva just så särdeles mycket arbete, att det icke kan anses tillräckligen edergälldt genom det redan å stat uppförde anslaget. De fleste af dess ledamöter voro i tvilifälie att genom enskild läkarepraktik förvärfva icke obetydliga inkomster. Han ansåg af utomordentligt större vigt att om möjligt bereda löneansleg för läkare i de orter af riket, som nu äre i saknad af tillräcklig läkarehjelp, än att med enorma löneför höjningar gifva några få högt uppsatte embetsmän medel att på det allmännas bekostnad lefva på stor fot eller, såsom det nu på det förnäma språket kallas, lefva efter sin värdighat. — Värdigast syntes det honom vara, att rätta munnen efter matsäcken; och borde landets embetsmän också på denna grund åtnöja sig med så väl efter landets tillgångar som efier bebofvet för tarflig och tillräeklig uikomst lämpade anslag. Härmed förenade sig Lars Larsson; Henrik Hansson och Johannes Pellersson från Elfsborgs och Peter Gabrielsson från Kronobergs län m. fl. Fredrik von Zweigbergk åberopade sitt Stats-regleringsförslag. ÅAterremitterades. c) Carelinska Institutet. Härvid erindrede Per Mårtensson, att Utskottet hade enligt hans tanka, förfarit grundlagsvidrigt, då det föreslagit beviljandet af anslag för bemälde Institut utöfver hvad i Kongl. Maj:ts nådiga proposion blifvit äskadt. Carolipska Institutet trodde han vara ganska ändamålsenligt och gagneligt samt väl lämpa sig till en högre undervisnings-anstalt för bildande af skickligaläkare. Men då undervisningen i läkare-vettenskapen vid rikets universiter genom tillvaron af detta Incstitut, sålunda blefve mindre och måhända alldeles icke tillitad, så ansåg han också den för utvidgningen af Carolinska Institutet erforderliga summa böra utgå från de för Medicinska fakulteterae vid rikets universiteter förut befintliga anslag. — Det förhöjda anslaget till Professor Retzius bestriddes. ö ; Härmed förenade sig Ephraim Larsson från Elfsborgs och Peter Gabrielsson från Kronoborgs län. Nils Strindlund troddedetta anslag så mycket heliro kuona besparas, som vi hafva tvenne universiteter, der tillräcklige kunskaper i medicinen torde kunna inhemtas, utan atten ny medicinsk fakultet behöfde i bufvudstaden inrättas. Arfvodet ät Profess. Retzius. fann han, i afseende på principen, ganska vådligt och stridande mot grundlagen, ett, såsom Utskottet här företagit sig, tillstyrka, då frågan icke blifvit väckt i Rikets Ständers plera. Ett bifell härtill vore förata Steget till en bana, som kunde blifva vådlig i framtiden. Härvid instämde Peler Jönsson, Jonas Andersson och Peter Pettersson från Jönköpings, Olof Persson från Stockholms, Henrik Hansson från Elfsborgs Län, sarat Nils Persson från Södgrmenlend. Anders: Andersson från Skaraborgs Län: Eu ;ammalt ordspråk säger: ckastar man en käpp i