Aftonbladet – 15 juni 1840, sida 2

märkta saker. En trio för blåsinstrumenter, en konsert på violoncell af Hr Gehrman och tvänne mästerliga ouverturer af Gluck och Cherubini fullända det inbjudande i valet af numrorna för denna afton. Den 24 sistl. Maj hölls en sammankomst af Ortopediska institutets i Stockholm fattigfonds förvaltnings ledamöter, hvarvid den vanliga årsberättelsen upplästes angående vården af de fattiga lytta barn, som af denna ännu ringa och otillräckliga fond njutit fri ortopedisk sjukvård hemma hos föräldrar och anhörige, alla medlemmar af StatsUtskottet, flere af RiksStåndens ledamöter och åtskillige ståndspersoner, läkare m. fl. voro inbjudne att taga kännedom om inrättningen. Stiftaren, Prof. Åkerman, framställde ietttal vigten af att åt den olyckliga del af landets barn, som blifvit lytta eller missbildade, sedan medel blifvit uppfunne att bota sådana kroppsfel, egna lika uppmärksamhet, som åt andra fattiga sjuke, för hvilka så mycket af staten göres, genom underhåll af hospitaler, lasaretter m. m. samt fri läkarevård och fria medikamenter. Professor A. visade huru väsendtligt det är, att lytta barn må kunna skötas vid allmänna inrättningar, emedan vården hemma hos enskilde aldrig blifver så noggrann och ordentlig: i synnerhet som fattigdomen oftast åtföljes af osunda boningar, otjenlig föda, brist på bad och sjukgymnastik m. m., hvilket allt försvårar och oftast tillintetgör läkarens bemödandenv. Han uppgaf sig hafva vid institutet vårdat 200 lytta missbildade barn, ifrån ett halft till 2 år hvardera, samt dessutom biträdt med råd och ortopedisk skötsel 4500 af dylika åkommor lidande personer af begge könen, hvaraf många blifvit fullkomligt botade, många obotliga betydligt lindrade i sina plågor, och flera, efter förut afstannad växt, åter börjat att växa och utbilda sig. Han meddelade vidare de inkast, som ännu göras emot Ortopediens nytta i allmänhet och mot riktigheten af dess grundidee. Dessa ansåg han isynnerhet föranledas af oriktiga begrepp om namnet, hvilket tycktes antyda, att nuren blott vore ett yttre tvångsmedel; men han visade, att den deremot består i sammanfattningen af flera uppräknade på inre och yttre organismen verkande kurmedel. Tal höllos äfven af D. E. Grefvarne Gustaf och Carl Löwenhjelm, hvilka såväl yttrade åtskilligt om ortopediska inrättningarnes nytta, som äfven lofordade Professor Åkermans insigter och erfsrenhet, förvärfvade genom flera utrikes resor och erkände af läkare och lärde i Paris. Afven Bondeståndets Talman yttrade det intresse, inrättningen borde ingifva och hoppades att statens bidrag dertill icke skulle vara uten gagn för menskligheten. Institutets elever lemnades tillfälle att verkställa åtskilliga gymnastiska öfningar, hvarvid skilnaden i den ortopediska gymnastiken ifrån den vanliga och sjukgymnastik af föreståndaren försinnligades. Den färdighet, hurtighet, glädje och belåtenhet, som dervid af eleverna visades, talade bäst af elit till inrättvingens fördel och ändamålsenlighet, hvarom de ibland Riksståndens ledamöter, som följt ut till Djurgården att bese institutets sommarlokal och ta5a de mekanicka medlens användande i ögonsigte, innu lifligsre blefvo öfvertygade. Många, utkomna med den förmodan, att de skulle mötas af synen utaf en mängd olyckliga, venställda och lidande varelsor, som undergingo ett slags tortyr eller plågamt yttre tvång, funno redan vid första anblicken af de unga patienternas glada utseende, friska nsigtsfärg och uttryckta belåtenhet, att de irrat ig i denna föreställning. Denna behbegliga anblick, förening med de luftiga och sunda rummen, den ör institutet vid sjöstranden hyrda trädgården m. Nn. väcker genast en fördelaktig tanka om inrättvingens ändamålsenliga beskaffenhet hos hvar och , som gör sig den mödan att besöka densamma: möda, som säkert ingen skall finna anledning att Nga. En af Ortopediska fattigfondsförvaltningens ledamöter, Hr Grossbandlaren Smerling, redogjorde för ondens ställning. Gerom dels donationer, dels irliga bidrag, uppgår den årliga disponibla tillgången ;pdast till 200 Rdr bko, hvaraf redan alltsedan år 1832, 20 fattiga lytta personer hvarje år blifvit med vödiga ortopediska macbiner och medikementer örsedda, samt af Profsstor Åkermen vårdade. Såsom ctt bevis på de närvarandes tillfredsstälelse må nämnas, att innan sammankomstens slut ecknades flera bidrag, dels årliga, dels på en gång, och begärdes anteckningslistors öfverlemmande till Riksståndens ledamöter. Subskriptionen på stället ver så betydlig, att två fattiga lyita genast kunde, ör beloppet deraf, på inrättningeas fattig-afdelning nteges. Institutets ekonomiska ställning tycktes imedlerid i hög grad påkalla ett kraftigt understöd, enär nkomsterna icke ännu på långt när uppgå mot itgifterna. Flera intyg, DP.emligen af Kongl. Sundatt Kallaaoelum fr 2000 Ach vr 2010 att af Arfån