Aftonbladet – 12 juni 1840, sida 1

tIlBLYrat Sa50m fOPSlag5arslag, SCcm Jag anScfP alt ju större belopp för detta ändamål utbetalas, i desto större tillökning befinna sig landets odling och åkerbruk. Ehuru skiftesverket och ufflyttningarne inom Skåne, Skaraborgs län och Öiand sedan längre tid tillbaka fortgått, så att de nu mera torde börja sfisga, håller jag dock före, att anslaget till utflyttningshbjelp för dessa län, af det skäl jag 1 afseende å de öfrige länen uppgifvit, jemväl bör i riksstaten upptagas såsom förslagsanslag. Håkan Nilsson från Christianstads län lika med Anders Andersson. Heurlin: I anledning af Lars Larssons sednoaste yttrande, får jag eriora att det dröjsmål som så väl i min hemort som på andra ställen egt rum med uflyttningsbjelpens utbetalande, hvarken kan uillskrifvas landtmätarne eller anses såsom en följd af uppkomne rättegångar, ty utflyttningshjelpen har ofta icke kunnat erhållas förr än efter fulla sex år, sedan både skiftet vunnit laga kreft och utflyttningen blifvit verkställd. . David Andersson från Hallands län: cAttdröjsmålet med utflyttningsbjelpens uibetalande är iallmänhet så långvarigt som Heurlin uppgifvit, kan ingalunda bestridas; men det härrör dock hufvudsekligast från vederbörande landtmätare, emedan de ofta försumma att i behörig tid afgifva och med behöriga handlingar beledsaga dereqvisitioner, som för ändamålet erfordrat.n r Gustaf Bernhard Appelqvist från Blekinge län genmälte, att, då den, som till följd sf enskifte eller laga skifte skolat företsga utflyttning och varit berättigad till utflyttningsbjelp, ofte, sedan skiftet vunnit laga kraft och, ocktadt behörig reqvisition blifvit afgifven, fått vänta på medlens utbekommende till dess utflyttningen redan varit verkställd, så kan orsaken till detta dröjsmål icke tillskrifvas land:mätaren. Von Zweigbergk: Formen för utflytningsbjelpens utbekommäande hörer visserligen icke hit, dock får jag upplysa, stt dervid så tillgår, att ena hälften erhålles, då skiftet vunnit laga kraft, och dan andra sedan husen å det för utflyttningen anvisade stället blifvit uppförde; och kan jag försäkra, att, åtminstone i Skarsborgs, län efilyttningshjelpens: erkållande icke blifvit fördröjd en enda dag wutöfver den behöriga tiden, så vida icke, som stundom inträffat, den, hvilken skolat densamme uibekomma, haft oredlig kommissionär, som förskingrat medlen., Strindlund: Upplysningsvis får jag tillkännagifvs, att jag, som sjelf fört klagan öfver obehörigt dröjsmål med utbetalandet af utflyttningshjelp, funnit att felet legat bos Konungens Befallningshafvande.n Pehr Hansson från Wermlands län ansåg det nu omförmäldte dröjsmål ingalunda lärer böra sökas hos landtmätarne. David Andersson besvarade Appelqvists anmärkning med den uppgift, att utflyttvingshjelpen ej erhålles förr, än erforderlige verifikationer från vederbörande landtmätare blifvit företedde. Orsaken till dröjsmålet med utfåendet af u:flyttningsbjelpen bör således åtminstone ofta sökas hos landtmäterne. Öfverläggningen var slutad, och 3:dje punkten af ifrågavarande utlåtande bifölls. 5:0) Undervisningsanstalter för jordbruket och landtmannanäringarne. Denna punkt återremitterades, efter en lång diskussion , dervid en stor del af Ståndets ledamöter hade ordet och gjorda en mängd anmärkningar mot lämpligheten af institutet på Degzgebsrg. 7:0. Hästafvelns förbältrande. Johan Fredrik Dahllöf f:ån Elfsborgs län, trodde, att enär Statsutskottet meddelat utlåtande öfver detta ämne, utan att hafva besvarat de dit remitterade motioner, rörande indragniog sf stuterierna i riket, och desse motioner med berörde ämpe äga oskiljaktigt sammanhavg, betänkandet uti denna del borde äterremitteres, helst det för hästafvelns befrämjande i riksstaten uppförde belopp uppgår till omkring 20,000 Rår Bko, hvaraf första delen genom stuteriernas indragning kunde besparas. 4 . Nils Strindlund ansåg någon förändring uti egentliga resultatet icke genom återremiss vara att förvänta och yrkade att utlåtandet måtte godkännas. Sone Persson och Nils Jeppsson från Skåne, Lars Nilsson från Blekinge, Ephraim Larsson från Elfsborgslän, Olof Olsson från Westerås län, Petter Mårtensson från Jönköpings län, Stephan Andersson från Stockholms län m.fl. förenade sig med Dahlllöf. Gustaf Bernhard Appelqvist fån Blekinge län, ville i egenskap af ledamut i Statsutskottet upply8a, att motionerna, om indragning af stuterierna, ofördröjligen komma att handläggas, samt erinrade att statsverket i allt fall icke går miste om den besparing som uppkommer, derest stuterierna blifva indragne. Lars Larsson från Elfsborgs län, lika med Appelqvist. Dahlöf kunde ej frånträda sitt yrkande af återremiss. Von Zweigbergk lika med Dahllöf. . Erik Norberg från Westerås Läv; Jan Erik Jansson från Wermlands Län, Lars Larsson och Peter Persson från Örebro Län, Didrik Weström, Anders Olsson, Erik Andersson och Anders Göransson från stora Kopparbergs Län, Pehr Hansson från Wermlands Län, Peter Claösson, Ephraim Larsson och Hindrik Hansson från Elfsborgs Län m. f. förenade sig med von Zweigbergk och Dahllöf. Sven Heurlin från Rronobergs Län: Dahlöf och von Zweigbergk hafva väl rätt deruti, att det för underhållskostnaden åt stuterierna vid statsregleringen uppförde belopp blifver qvarstående i riksstaten, äfven i den händelse att stuterierna indrogas; men i detta fall kommer det dock icke att utgå, och någon olägenhet af medlens uppförande i riksstaten är icke att befara. Det var dessutom nödvändigt att uppgöra statsregleringen, utan afbidande af pröfning utaf de till Statsutskottet remitlterade motioner, ty i annat fall skulle utlåtande öfver samma reglering ännu icke kunnat inkomma på flera månader. Anders. Andersson från Skaraborgs och Jan Andersson från Upsala Län lika med Heurlin. Återremitterades. 2 8:0 Wndervisningsanstalter för slöjderne. Nils Perssen från Södermanlands Län: Chalmerska Slöjdeskolan, för hvilken Statsutskottet nu tillRS m-