RIESDAGEN. EKONOMI-UTSKOTTETS BETÄNKANDE ANGAENDE VÄCKTA FRÅGOR OM NARINGSFRIHETEN. Detta betänkande bar nu till RiksStånden inkommit. Utskottet har deri lemnat åtskilliga inrtressanta upplysningar om näringsfrihetsfrågens uppkomst och behandling, alltsedan år 4809, då den egentligen börjades, till följe af Ständernas så kallade ckoncessioaer, eller de emellan Stånden då träffade öfverenskommeiser om åtskilliga förändringar och jemkningar uti deras innehafvande privilegier, fömåner, rättigheter och friheter. Ibland dessa var äfven den, catt idkande af all borgerlig näring emot åtagande af deremot svarande borgerz lig tunga, måtte blifva en rättighet för alla medborgare klasser; och som dessa koncessioner blefvo till efterlefnad utfärdade genom Kongl. Kungörelse den 6 April 4810, kan man anse denna fråga samtidig med vårt nya statsskick. Tvisten angående betydelsen af näringsfribet och om dess praktiska inverkan på ståndsprivilegier, på medborgerlig rätt och på allmänna välmågans uppbjelparde eller förfall, fördes sedan vid Riksdagarne, på sätt att Borgareståndet, i början understödt af Presteståndet, med ihärdighet yrkade, att ärendet skulle anses såsom privilegiefråga, hvilket af Adel och Bönder bestreds; men Borgaseståndet medgaf snart jemkningar i denna utan tvifvel ogrundade åsigt, och sedan Ståndet redan vid 4812 årg Riksdaglerkänt,catt skråordningarne och ståndsreglementerne röra näringarne,ficke personernerne, och icke äro gifne såsom privilegium till Ståndet, utan till rättelse för alla, som i bandel och näringar ingå, och att de äro reglementariska stadganden, hvilka det beror af K. M. ensamt att förändra eller upphäfve, begärde det, att de nu gällande reglementen och författningar måtte öfverses, satt inmkas och förändras till större lämplighet. Ständet förklarade sig anse, att parsoners fallenhet, kicklighet och flit, mera än åldern, borde vara en riktig grund för bestämmandet af lärotid, så att någon viss allmän läretid knappast vore användbar, aller skulle, utan tväng, med näringarne hädanef.er bibehållas. 41845 yttrades af Lagsamt EkonomiUtskotten den isigt, att allt hvad som rörer rikets allmänna husvållning tillhör enligt 89 Regeringsformen Kongl. Maj:ts pröfning och beslut; samt att de således ie(6 kunde till privilegier hänföras. Men att de tadganden om handtverkerien, som ännu finnas i