Aftonbladet – 9 juni 1840, sida 2

530 Likaså Danes Konungens radgilvare I KkomI mandomäål för armeen, vid intet tilifälle, då fråga inför Kongl. Maj:t uppstått antingen om permitteringars inställande vid Stockholms ständiga Garnizon, eller om andra truppers qvarhållande, eller hitkallande, hafva yttrat något om anledningen till, eller behofvet af dessa åtgärder, eller sökt upplysa Kong!. Maj:t om egentliga beskaffenbeten af, eller botmedlen för den vid serskilda anledningar utbrytande gäsningen i sinnena. Lika litet hafva, under samma tid, några generalordres blifvit gifna, hvarken för det i hufvudstaden anställda högre krigsbefålet om deras pligt att, vid inträffende oordningar, personligen inställa sig, för att med sitt anseende och sin erfarenhet återställa lugn och ordning, eller för trupperna i alimärhet, om hvad de vid slika tillfällen borde iakttega. Om denna underlåtenhet än icke berättigar, att lägga denna rädgifvare de beklagliga oordningarnes längs fortfarande till last, synes han likväl svårligen kunna sägas hafva, enligt sin pligt, till deres förkortande försökt hvad han kunnat. 31. Konungens rådgifvare hafva väl erkänt olämpligheten för staten att inlösa en akademies tidningsprivilegium; men icke bestiämdt utsträckt denna erinran till ärende. De hafve, i afseende på bekofvet af en offlciell tidning, försummat att fästa Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet på möjligheten att afbjelpa detta behof utan att göra stacen till tidningsförläggare. Staten har, i följe deraf, blifvit bragt i den ställning, att man ansett nödigt att del: genom direkt understöd af statemedlen upprätthålla den en gång öfvertagna tidningen, dels både emot statens embetsverk och enskilda tillerkänna den rättigheter, å hvilka privilegiets ägare, under den följd af år, som denne sjelf nyttjade sitt privilegium, icke gjort anspråk, och i trotts af denna erfarenbet hafva Konurgens rådgifvsre, vid den tig, då staten å nyo kunde blifva från den besvärliga förbindelsen fri, ansett sig icke böra afstyrka samma förbindelses förnyelse. 52. Kongl. Maj:t har sjelf framställt ett förslag om den Kongl. theaterns förvandling till en national-theater. Men eburu theatsens stud, vid medlet af år 4837, oberäknade 40,000 Råer, som år 4854 af staten förstärktes, öfversteg 94,080 Rdr I Bko, hafva dock Konungens rådgifvere vid samma tid, i stället för att ingå uti och vidare utveckla Hans Maj:ts förslag, tillstyrkt theaterns bibebållande i sitt dåvarande skick. Staten har bärigeneom blifvit inledd i högts beiydliga utgifter för en inrärtning, som bör bära sig sjelf ech kan det, så snart den måste. 53 Under det Kon:s rådgifvare på ofvan uppgifona sätt vållat staten utgifter, som utan svårighes kunnat undvikas, hafva de dels försökt att vid uppbörIden af kronans inkomster få antagen en gemensam , kommunal! ansvarighet: ett försök hvars oförenlighet med vårt närvsrande samhällsskick så välsom dess upphofsmäns fullkomliga obekaniskap med tänkesättet i det land, hvars Konung de åtegit sig att gå till handa med råd, utgången till öfverflöd ådagalade; dels afstyrkt bifall till Riks. Ständers anhåillan om undersökning rörande, enligt hvad af ett Konstisutionsutskott vid förlidne riksdag afgifna memorial irhemtas, år 1830 af 5 bland Konungens I dåvarande rådgifvare tillstyrktes: 53. dels, hvilket såsom bevis på den ringa uppmärksamhet Konungens rådgifvare egna åt Rik. St. önskningar anföres, vid föredragning af Rik. St. anhållan, att till befrämjande af en framtids reglering af skattläggningsförhållanderra, och med afseende derå, att den ifrågasatta förenklingen af räntepersedlarne gjorde en förenkling i blifvande skattläggningar å nya hemman erforderlig, ett efter granskning af författningareze rörande skattläggning upprättadt förslag till rättelser deruti måtte för Rik. S!. vid nu varande rikdag framläggas, ansett någon åtgärd i anledning af denna anhållan icke erforderlig: 56. dels tillstyrkt en ändring uti en till H. M. Korvungen af Rik. St. för de administrativa föreskrifternas granskning öfverlemnad beskattningslags financielia del, utan att emot ett sådant tillstyrkande, ens uti der moraliska syftning, som det ändrade stadgandet tydligen ägde, finna någon anledning till betänklighet. : 57. Konungens rådgifvare hafva vid beslutens fattande om Kongl. Mej:ts till Rik. Si. eller deras Statsutskett vid sist hållna och innevarande riksdag afgifvande nåd. propositioner ang. statsverkets tillstånd och hebof, alldeles uraktlätit att erinra derom, att, enligt Regeringsformen 38 S, i samma Kongl. proposition äfven böra uppgifvas statsverkets skuldar. Konstitutionsutskettet bar funnit sig för denna farsummelse böra under tilltal inför Riksrätt ställa dem bland deesa rådgifvare, hvilka i kraft af sitt embeie om ksbinettskassans den 7 Nov. 4826 inledda borgensförbindelse måst äga kunskap. Emot de öfriga anser Utskottet böra anmärkas, att, flere anlednicgar bort väcka deras uppmärksamhet på sannolikheten af en sådan skuldsättning och förmå dem, att vid nämnda tillfällen antingen till protokollet anmäla hvad de möjligen haft sig bekant, eller åtminstone affordra dem bland Statsrådets ledamöter, hvilka ägde kännedom om förhållandet, en fullständig och tillförlitlig uppgift derom. Konungens rådgifvare hafva fortfarit att gilva Hans Maj:t råd, ehuru dessa råd hos Hans Maj:t nvjutit så litet förtroende, att Hans Mej:t, till ett högt embete och deltagande i en del af de inför H. Moj:t bållna rådslag, förordnat en man, om hvilken samme rådgifvare förklarat, dels att han hvarken innehade de egenskaper eller det anseende i allmänhet, som förärades att förvalta ifrågavarande embete; dels att vilkoren af anseende, förmåga och en närmare bekantskap med den högre administrationens praktiska beskaffenhet ej uppfyldes genom den ifrågaställde emhetsmannens inträde i den högre admistrationen, de!s att nämnde embetsman icke kunde anses vara tjenlig eller lämplig person till ifrågavarasde höga och vigtiga embete. 59. De bafva, efter afstyrkande af förslaget, att till lugnets tryggande i kufvudstaden återköpa några från Kronans förråd åt enskild man sålda gevär, stillatigande afbört Hans Maj:ts förklaring, det Krigskollegium skulle förständigas satt, då