Article Image
12 UKS (ilanga Bjtilvagna BO:UiLal KSENJM Ur Imärkningar, som, ofra utan rimlig anledning, kring sändas i landet, och merändeis ej hade annat re sultat än onyttiga besvär och kostnader för auktc riteter och enskilde. För så beskaffadt tjensten vore han den sists, som tillstyrkte någon !önförböj ning. Skulle kunna tillägga eit och annat anmärk ningsvärdt exempel, men ville dröja dermed till nya bhbevillnings-förordningen inkomme. Dert mot trodde Doctor Agrell att, om anmärkning: procenten borttogs, den bäste stimulus för re visionen cck vore borttagen. Fann behof ökadt anslag. — Prosten Sandberg ansåg procer ten böra ersätta hvad som möjligen kunde bri sta i skälig eflöning, och någon lönetillöknin derföre icke komma i fråge. Med anledning härs förklarade sig Prosten Hallbeck nära nog vilja bi träda den siste Talarens mening, endast enrin gare proeent, sågom stimulus, blef bibebålle för anmärkacen. — Prosten Nordhammar: åsen son gör anmärkningar får endast 45 procent. — De förundrade honom, att anmärkningarne icke blifvi till bögre proportion förökade, då en förmån der mod varit förenad utan något ansvar ifall anmärk ningen, såsom obefogad, undanröjdes. En öka personal skulle åstadkomma förökning af anmärk ningarne, och i följe deraf, ledamöternes göromål ö kas. Skulle nu dertill lönerva ökas, så kunde ha: i sanning ej bilda sig ett rätt begrepp om hvar est: anmärkningarne komme att stanva. — Kon traktsprosten Ohrnberg i samma syftning som Lek tor Laurenius. — Biskop Agardh uttryckte sig samma syftning som Doktor Agrell och Proste Sandberg och samtycke till hvad Utskottet iföre slagit, med fästadt afseende derå, att en reorgani sation af Kammarrätten vore mer än något anna verk af nödvändigheten påkallad, hvarom omsorge borde tillhöra den blifvande nya styrelsen; derut äfven Doktor Bexell och Posten Lindmark in stämde. Denna punkt återremitterades, men deremot re serverade sig Biskop Agardh, Prosterne Ahlqvist Sandberg och Säve. Kongl. Sundhetskollegium Kongl. Maj:t had utöfver förra staten äskat 4,1140 Rdr 33 sk. 7 rst hvartill Utskottet tillstyrkt bifall. Kontraktsprosten Hallström ansåg Utskettet u tan talande skäl bafva eafvikit från den erkänd och följda principen, att för embetsverken icke fast ställa någon ordinarie stat innan den förväntad nya styrelsen vid desamma lagt sin ordnande ock förbättrande hand. Det föreföll honom ock såsom en besynnorlig, för att icke säga förvänd, ordning ati början gjordes med regleringen af de mindre betydande verken, med förbigående af de större Regleringen hade mycket väl kunnat unopskjutas å:minstone icke företagas ech godkännas förr är den af Provincial!-läkarevården i riket föregått. Doru!:i instämde äfven Doktor Bexell och Kommiziste Dahlgren. För bifall talads Biskoparne Tegner af Kullberg, Heurlin, Statsvådet Poppius, ProfessorRetzius, Doktorerna Elmgren och Ayrell samt Prosten Ahlqvist. Till svar å Prosten Hallströms anmärkning anförde Doktor Björkman, att U:skottet af Kongl. propositiopen och det dervid fogade protokoll funnit den för detia verk nödiga organisationen redan verkställd och såsom ändamålsenlig befunnen. Hvarföre början af embetsverkers reorganisation icke skett med de större, utan med de mindre, tyckte Tslaren hbelt naturligt derföre att de sednares organisation låter sig i allt hänseende lättare verkställas. än de förras; deruti äfven Biskop Hedren instämde. — Prosten P. G. Svedelius gjorde åtskilliga anmärkningar emot Sundhe:skollegium angåsnde minutiösa och numera mindre lämpliga författningar, som på detta verks fraraställning utgått, åläggande Presterskapet och kronrobetjeningen hvarjehanda bestyr i afseende på helsovården af den beskaffenhet, att de dels icke låta sig verkställa dels icke befordra utan motverka det dermed efsedda ändamålet, såsom t. ex. om koppympningen; de:uti Posten Hallström instämde. Professor Rilzius upplyste, stt kollegium delade samma öfvertygelse och ät förslag till förändringar i berörde hänseende efter hand kommer att utarbetas. Provincialläkarevården. Kongl. Maj:t hade äskat 4:0 en tillökning al 3,750 Rdr till sflöning åt extra provincialläkere; och 9:o stt om det af Rikets Ständer omförmälda behof af vtierligare 6 extra provincislläkere förefunnes, nödiga medel dertill måtte anvisas. Det förra har Utskottet afstsrkt, men i sednare fallet tillstyrkt att, till aflöning åt ytterligare 8 extra provincialläkare, låta i siat uppföra 2090 Rdr. För nödvändigheton af det af Kongl. Moj:t äskade enslag för Provincial-läkarevården talade Biskoparne af Kullberg, Heurlin, Holmslröm Domprosten Bruhn, Dokior Agrell, Professor Relzius, Prosisrne Öhrnberg, Hallström, Nordhammar, Sylvan, och Statsrådet Poppius. Carolinska Medicochirurgiska institutet. Kongl. Moj:t hade äskat förhöjning af gemla staten 40,474 Rär 45 sk. 4 rst. till 42300 Rdr — Utskottet hade icke allenast tillstyrkt detia, utan äfven ett vttrerligere anslsg af 2400 Rdr till löneförhöjsicg åt do 6 Professorerne, med vilkor: att en yngling, som vid Wniversitetet genomgått en förberedande filosofisk kurs, sedermera må kurna vid berörde institut fullborda sin bildning i medicinska yrket och erbålla medicine doctor graden. — Professor Geijer tillstyrkte anslaget, men ansåg det dervid cado vilkoret ej utan vilkor böra medgifvas och ite det, emedan framställendes af ett så beskaffsåt vilkor redan i sig sjelf vore en stor oformlighet ait den ingalunda kunde gillas. Wtskottet hade derigenom befattat sig iacd (it regeringsäronle; hvilket ej tillhört Utskottet, yrkade på deesa skäl återremiss; hvaruti äfven Biskoparne Butsch, Holmström, ct Kullberg, Doktor Wallin, Professor Bolmer, Prostarne Afzelius, Sylvan, Stenhammar, Hallbeckinstämde. Biskop Tegner förespeglade vädan att genom detta vilkor den medicinska undervisningen komme att helt och hållet dragas från Universiteten till Stockholm. Ungeför på samma skäl som Professor Geijer talade äfven Biskoparwe Agardh, Heurlin, Kontraktsprostarne Gumelius och Hallstöm, för återremiss, som äfven yrkades f Biskop Hedren, Doktor Thomander och Björkman ch Prosten Ahlqvist, hvilka emot Utskottets belut i denna del reserverat sig. — Kontraktspro

6 juni 1840, sida 2

Thumbnail