Aftonbladet – 4 juni 1840, sida 3

Ännu sväfvar man i ovisshet angående effekten af de åskor, som från höjdens olika regioner eller departementer utbröto öfver Carlstads hittills skonade, gymnasium, efter den patrio tiska värma, hvarmed en vacker dag i förre månaden, vid riksdagsfullmägtigen Hans Janssons genoraresa, Öfverraskada de agodi väkta. re, som der hålla loyauteens solskärm öfve de unga plantorne. Men att värman vid till fället icko varit ringa kan man se af nedanint:gae förklaring, som är ställd mot de alltför knapphändiga uppgifterna i detta blad, och a! hvilken vi hemställa, om icke Statstidningen kunde göra sig ett aberigtigande,, för att vise buruledes vidden af faran rättfärdigade vederbörandes fruktan. Det synes nemligen af denna förklaring, att, så till sägande, hela gymnasiun varit antändt. Man kan väl tänka hvilken hetta så mänga cunga hjertan i brand måste å ena sidan, åstadkomma, och bör säledes finna det helt naturligt, att å den andrav, allenastyrelsens barometer dervid täcktes sänka sig till oväder. Förklaringen kommer från personer, sam sannolikt äro bäst bekanta med förhållandet, och lyder sem följer: Då den aktningsgärd Carlstads gymnasister visade Riksdagsmannen Hans Jansson, vid hans resa genom Carlstad, mot förmodan och afsigt väckt sådan uppmärksamhet, att den icke allenast förorsakat oro hos vederbörande på högre ort, utan till och med blifvit offentliggjord, äfven i Aftonbladet, så anse vi Oss, i anssende will den deri meddelade underrättelsens såväl oriktghet som oefullständighet, böra meddela följande: Att deltagarne i sången icke voro blott 47 eller 48 utom hela gyranasiungdomen, med undanteg a! tra. Ait sängen med åtföljande lefve icke blott föranledda Hans Jansson att aftaga hatten och derefter resa vidare, utan äfven att stanna och tacka oss för den, som han sade, oförtjenta hyllning vi visat honom, uttrycka sin slädje öfverdet deltagande, hvarmed den studerande ungdo-men följer de allmänna ärendernas sång och sluta med utropet: Lefve Fosterlandei! Och slutligen att den omnämnda underofficern hvarken var deltegare i, eller upphofsman Ul vår sång, utan att han såsom Hans Janssons slägting och nära bekante följde honom på vägen, och sedan under hemvägen slöt sig ill os:, bland hvilka han ägda flera bekanta.n Carlst. Gymn. ee ——