Aftonbladet – 3 juni 1840, sida 3

Uti en annan tidning har den anmärkningen blifvit gjord mot Afienbladet, att ett längt vidsträcktare utrymme bland riksdagsnyheterna der skell blitvit lemnadt åt Ridd. och Adeln, än åt de ofrälse riksståndens förhandlingar. Denpa anmärkniog torde påkalla eu berikiigande. Det är visserligen sant, alt underrättelserna från Riddarhuset vid några tillfällen influtit hastigare i Udningen, än från de öfriga stånden; men dereimot hafva de, som personligen åhört Ridd. och Adelus öfverläggningar varit i tillfälle att finna, att dessa i tlidaingen blifvit meddelade för det mesta endast isaramandrag, och 1. ex. af hela den långa debatten om 3:dje hufvudtiseln bar utrymmet ej ännu medgifvit os3 att återgifva något. Hvad de öfriga stånden beträffar, så gjorde vi vid riksdagens början några försök att äfven följa med dem för dagen, men funno snart, att detta endast kunde ske högst fragmentariskt, och dessutom ledde till åtskilliga reklamationer. Vi bestlöto då att heldre afvakta justeringarna, för att derefter med mer tillförlitlighet och utförlighet kunna ur protokollet meddela de intressantare och mera karakteristiska diskussionerna, hvilket vi ansågo böra blifva mera tillfredsställande för lasare i landsorten, just derföre att dessa stånds ledamöter äro valde representanter. Denna princip hafva vi äfven följt och i afseende på Bondeståndets öfverläggningar, som af ala blifvit noggrannast följda, med denna degens blad hunnit will slutet af debatterna om Stwatsregleringen, äfvensom meddelandet af Presteståndets öfver samma ämne är börjadt. Borgareståndets bafva, med undantag af några yttranden af serskilde talare och de summariska notiser om förhandlingarne till och med den 23 Maj, varit mest eftersatta, men skälet härtill är det enkla, att något protokoll efter det plenum, då Stetsregleringen der började, ännu för 2 dagar sedan icke hunnit justeras, med undantag af de punkter som biifvit återremitterade, hvilket ock med det ringa antal kanslibetjeniag, som finnes i Borgarständet, och med de tätt pågående plena samt utförliga diskussionerna derstädes, icke är underligt. Dstta torde vara nog till svar på dan ofvannämnde anmärkningen. För öfrigt ligger det någonting mycket mnaift uti den klagan, som andra tidningar föra öfver ofuliständigheten i Aftonbladsts riksdagsunderrättelser. Hvarföre söka då icke dessa tidningar sjelfva att fylla bristen genom suppleerande af det som felas. Sådant kunde ju blifva ett sätt för dem att rekommendera sig hos allmänheten och sticka ut Aftonbladet och Dagligt Allehanda, hvilzet de så gerna skulle önska. Åtminstone blifver det felande i nämnde tidningar ingen ursäkt för de öfriga, som i proportion af sitt innehåll kosta vida mera, att nästan alls icke göra sina Läsare underkunnige om hvad på riksdagen passerer, annat än genom utdrag ur Aftonbladet och Allehanda. I synnerhet tyckes det som jungfru Freja, som gjort anmärkningen i sitt gårdagsnummer, ingenting skulle hafva förlorat på att åt sådana underrättelser uppoffra de sju spalter, som i samma blad upptagas af artiklarna om Den europeiska litteraturens närverande tillstånd,, fortsättning af teaterrecensionen öfver Lucis, al Kinas fall, af en hårdragen artikel mot Aftonbladet om skjuisoch postväsendet m. m., samt af en mejllanslagen prenumerationsannons på en half spalt.