Hr Norgrens målningar röja ärnu spår 2f nye börjaren och skola kanske alliid göra det, ! äro dessa porträtter de första man s hand. De sakna ej likbet, men färgeran äre kande och utan all harmoni, kouturersa skarpa och ohbebagliga. Om Aroskuian, ea Hr Pa!m, kan bott sägas, att målaingea är så bård, att den caarare litner en litokromi, än en tefla i olja. Ds3a yttre salongen preseniorar nå första skärmen åtskilliga crayonritvingar af M::le Röhl, bland hvilka JM 83, porträtt ef en ung wan, och AF 85, af Grossbanalaren Hr S., onekliven äro verkliga mästerstycken i behandlingen af svartkritaa, samt till kompositioner och accessoirer lika intagande, hvilket icke fulls kan sägas om 84 och än mindre om 86; likheierna i 88 och 89 aro ingalunda behaglige. Angående H: Ringdahls båda ritningar: fiskroarknaden och en bötorgscen, refereras till hvad förut blifvit yttredt. Folkseenen torda mähända blifva hans genre äfven såsom målare; den bibliska kompositionen ligger utom bana konstsione. Han har en föreiradaro i den för konsten alliför tidigt hädangångope G:efve H. Mörner, hvars plats han torde lyckas att fylla. Man ken ej rämna en förlust, sådan som den af Mörner, utan att göra rättvisa åt den fivi och trohet, hvarmed kopiorna N:ris 90 och 91 biifvit i sepia utförde ef den jemvalaflldne Artisten Rydingsvärd. At Hrir Billmark, Herlin och Cardon finnas åtskilliga vackra litografier, bland hvilka i synnerbet den förstnimndes ypperliga behandling af rituingen på sten, med nyancering och kulör, förljenar högsta bifall. Till hvad Hr O. O. i sin recenzioa yttrat, angåeade Hr Gillberg, är man rädd kunde finnas att tillägga, men föga att fråntega. Några obetydliga 983e530irer urdariagne, är H.M. Druitnirgens porträtt tyd!igen ea svag kopia. Hans komposition om krukan är under medelmåttan, ett omdöme, hvarifrån Ref., med all sia akining och aranvuleagenhet för ålderdomen, likväl ej kan återhålla sig, vid tankan på, ait dessa arbeien tillhöra en Prsofessor i teckningen och dertill Akademiens Direktör. Hr Dalströms t2fla öfver s!aget vid Lubeck frapperar gevom sin storlek; mesta effekten förorsakas af krutröken och dammet från hästfötterna, äfvensom af den gerom röxmolpen synbera elden från kanonerne; men någon delning af dessa moln kunde och borde väl funnits, för att låta se en flyende fiende, hvilkea helt och bållet saknas på detta bataljsiycke och lemnar scenea utsn iniresse, samt gör taflan både i historiski och artistiskt afseende fattig. (Slu:et följer.) Prr—— Le 5