(Slutet följer.) STOCKHOLM den 25 Maj. De på förmiddagen ankomna utländska poster medförde tidningar från Konstantinopel af d. 27 April, från Paris af d. 44, från London al d. 45, samt från Hamburg af d. 49 dennes FRANKRIKE. Sockerlagen har nu ändtligen antagits af Deputerade-kammaren med 250 röster mot 37, hvarigenom den långa ech ledsamma diskussionen omsider är slutad. Em annan, föga kortare, men intressantare, har börjats: den om supplementar-krediten för förlidna och innevarande års statsbehof. Vid första art. blef 4:sta punkten, som rörde justilieministeren, förkastad med 468 röster mot 449, hvilket gjorde icke liten sensation. Följande dagen gick det något bättre, eburu åtskilliga små indragningar här äfven skedde, bland andra, en för ett stall åt presidenten i Räknekammaren. Så mycket lifligare voro deremot debatterna om den för Algier begärda krediten af 3,510,000 francs, hvarunder Hr Thiers bestämdt försäkiade, att den inskränkta ockupation af Algier, kommissionen föreslagit, var omöjlig. Man yrkade slutligen med häftighet på omröstving, under det andra fordrade diskussionens uppskjutande till nästa dag, och larmet blef så häftigt, att Giais-Bizoin yttrade, det något sådant aldrig förr ägt rum. Omsider föreslog Hr Thiers för Kammarens värdighets och för sjelfva diskussionens skull, att man måtte dröja till morgondagen, hvilket också skedde. Tidningarne meddela nu något utförligare inrikes-ministerns yttrande vid lagförslagets ingifvande om Napoleons stoft. Det heter deri bland annat: Han var Kejsare och Konung, han var vårt lands rättmätige beherskare — — (Nytt och högljudt bifall. De deputerade stiga upp och klappa händerna, hvilket äfven sker från tribunerna). Enligt denna titel kunde han bisättas i S:t Denis. Men Napoleon fir ej hvila i konungarnes vanliga begrafningsort; ban bör herska och befalla ännu inom den omkrets, der fäderneslandets krigare hvila ut, och der de, hvilka det kallar sitt försvar, alltid eldas till ny entusiasm. Hans svärd skall pryda nans graf. (Djup rörelse.) Under detta tempels döm, som religionen invigt åt härarnes Gud, skall konsten bygga honom en graf, om möjligt värdig det namn, som skall gifva det sin glans. Detta monument måste vara skönt, I stora former och erbjuda anblicken af en orygglig soliditet, som synes trotsa tiden, en ninnesvård, med ett ord, varaktig som hans NinRe Oc S. VV Från Algier berättar marskalk Valc, att armeen bar levererat fienden fem små ttäffningar, hbvari ban förlorat mycket folk, Fransnännen deremot endast 20 döde och 460 såade. Araberne hafva i sex dagar apgripit Scherschell, men blifvit tillbakadrifne. , En icke ovigtig uppgift finnes i tidningen Univers. När fråga var om de 23 millioner ranes, Frankrike måste hetala Förenta Staterna skadeersättning, erbjöd sig dessas regering tt eftergifva sin fordran mot afträdande af ett istrikt i provinsen Oran. Detta förslag antogs cke då, men lärer nun åter bafva kommit å ane. Kommissarier för tvänne kompanier, ett ingelskt och ett Amerikanskt, skola vara i aris, för att underbandla om åtskilliga punkers afträdande på Afrikanska kusten, hvaraf et Engelska lärer spekulera på Scherschell, lidningen vet ej huru långt underbandlingarne vancerat, men fruktar att de komma att beiljas. Huru stora summor äro i fråga, uppifves ej SPANIEN. Regeringen har indragit en tidning med namet: Revolution, hvilken beskylles för att yrka idana principer, som dess titel synes antyda. Från Morella berättas, a!t en stor del af inåvarne och garnisonen dels lemnat platsen, els uppmanat Espartero ait rcarchera dit, förikrande att han skulle finna föga motstånd, ch det tros, att ban efterkommit uppmaniner. Blott en liten bop exalterade ville der rsvara sig. På. Franska området anlände dagligen lembgatbaf de skingrade banden inom Baskiska Deremot traddas det Snanska Cer.