Aftonbladet – 23 maj 1840, sida 1

RIESDAGEN. Plenum på Riddarhuset den 20 Maj f. m. (Slut från gårdagsbl.) Br: Bråkonhjelm, R., uppläste en inotiou, att Bankens myntoch medaljsamling måtte blifva vilgänglig för allmänketen, hvilken motion remitteraces till Bankoutskottet. Derefter föredrogs Bankoutskottets utlåtande 4 14, sem afstyrkte det ef Borgmästare Begge för Uddewalla sted begärta anstånd med återbetalning af ew erhållet lån från Banken. Landshöfding Edenhjelm teiade för bifall till ansökningen och yrkade återremiss; men sedan Hr Mannerskantz pärmare utvecklat Bamkeutskottets skäl för dess afstyrkande, blef betarckandet bifallet. StatrUtskottets betänkande J4 92, angående några med statsregleringen gemenskap ägande allmänra frågor, förekom derefter till diskussion. I andra punkten af detta betänkande föreslås, ait beräkvingen af spanmål under penninge-lönerra för embetsoch tjenstemän måtte upphöra för dem, som kädarefser befordras, och de i stället få uppbära 4 Rär för hvarje under lönen beräknad tunna spanmål, samt att ett medelpris af 7 Rdr 40 sk. tunnan måtte bestämmas för den spapmål, sem för närvarande utgår under dylika löner för redan varande tjenstemån, hvilka genom innehafvande fulimakter äro försäkrade om en dylik fördel. Frib. Cederström, Jacob, instämde i den reservation, Professor Thomander i Stats Utskottet gjort vid sistnårsnde moment af andra punkten. Mean hade nemligen ansett bestämmande af en viss lösen för den ifrågavaramde löningsspanmålen icke kunona stå tillsammars med embeisoch tjenstsmännens i fuilmakter eller konstitutoria!er dem tillförsäkrade privat-rätt, i hvilken statsiakterna icke kuzxde göra någon inskränkning. Friberren yrkade ärerremiss af betänkandet. — Hr von Hartmansdorff hede ingenting emot försleget för de tjenstemän, som hädanefter tillsättas, men ansåg det ej rättmätigt i afseendas på redan utnämnda, hvarföre han afstyrkte bifall till deita sednvare förslag. — Frih. Boye, Ludvig, frågade icke efier om vizsten för stasea blefve större eiler mindre; han ansäg prineipen mera värd än summan. Yrkade återremiss. — Hr Dalman, W. F., instämde med Frih. Boye deri, ate han ej ansåg Ständerna äga rätt fatta etr dylikt beslut för nuvarande embetsoch tjonstemän, men väl för framtiden, i hvi!ket hänseende han gillade StatsUtskottets förslag. Fjerde punkten af Utskottets betänkande föreslår, att Ständerna måtte af siatsverkets reserv-fond ställa till Kongl. Maj:ts disposition, för åren 4841 och 4842, en summa af tillsammans 324,000 Rär, motsvarande ungefär de årliga besparingarne på 2:a, 3:e och 4:2 hufrudtitlarne, öfver hvilka besparingar Kong!. Maj:t sger rättighet att disgonera. Skälet för deta Utskottets förslag är: att anvisningar understundora skett på besparingarne, innan dessas belopp ännu varit kändt, hvarigenom händt att dessa envisningars belopp öfverstigit besparingarneg, Orsaken till detta förhållande låg äter deri, alt besparingarre ej äro tillförlitligt kända, förrån räkenskagerna hinna afslutas and:a året efier det, under hvilket besparingarne uppkomma. Doerföre hade Utskottet ansett, att inga anvisningar borde ske på besparingar, förr än 4843, då först deras belopp för 4841 blir kändt; men imedlertid för att bibehålla Kongl. Mej:ts rätt, att disponera öfver besparingarne inom hufvudtitlarne, oförkränkt, hade Utsketuer föreslagit den ofrannämnde dispositionen af 324 000 Rdr, för att för framtiden vinna reda och ordning i förhållandet med anvispingerne å besparingarne. H: Dalman, W. F., uppträdde emot Utskottets förslag. Han tyckte sig fiana en motsägelse i Utskottets handlingssätt, då det å ena sidan hos Konstitutiops Utskottet anmärkt dispositioner å besparipgarne atill permanenta löner och a: fvoden), men å dena andra likasom legaliserat detta för framtiden genom anvisning af medel för dispositionernas fortfarande; att vidare StatsU:skottet, som afslagit anslagens uppförande på ordinarie stat, likväl genom speciell anvisning al medel till samma anslags fyllande på besparingarne, syutes hafva tillintetgjort verkan af sin förra hushållsamhet och varit frikostigare än som behöfts; hvarjemte det syntes oformligt att, innan man ännu visste resultatet af den ordinarie statsregleringen, direkt å reserv-fonden lemna en så betydlig dispositionsrätt till fyllande af behof, hvilka tilläfventyrs på ordinarie stat bicfve fylida. Ycrkade återremiss at betänkandet. — Hr von Hartmansdorff trodde, i motsats med den föregående Talaren, att StatsUtskottet gjort rätt och väl, då detsamma för framtiden sökt afbjelpa de svårigheter, dem Utskottet varseblifvit för rådgifvarne, i afseende på dispositionen af medel på besparingarne Ysrkade bifatl till Utskottets förslag i denna putkt. — Hr Hjerta, L., replikerade mot den föregående Talsren och instämde med Hr Dalman om återremiss. Om man i andra ord ville öfversätta premisserna i Utskottets betänkande, så skulle de lyda ungefär sålunda: aRegeringen har hittills hänvisat på besparingarne, utöfver titlarnes belopp; den har derigenom felat emot grundlagen; vi hafva derföre anmält saken hos KonstitutionsU:skottet, för att boreda avsvarspåföljd derå; men på det Reg. hädanefter må kunna göra samma slags dispositioner utan anpsvarspåföljd, vilje vi envisa på reserv-fonden en RA RA AA TE nd Cd