So 8 a RIKSDAGEN. Plenum på Riddarhuset den 43 Moj. Diskussion om femte hufvudtitelrn, angående ansiagel till vetenskaper och fria konster. Vi namnåe i gårdagsbladet, alt denna session var en af do mest animerade och I frågan om teatern, genom den lflighot ech abandon, hvarmed ea af Tslarn2, Hr Giofve L4wenabjelm, yttrade sig, en af då rauntraste, som passtrat under denna Riksdag. Först förekom anslagst till Svenska Akademin, för byilken blifvit begardt, att anslaget till jettoner 4,133 Rdr måtte utgå i silfvor, såsom fordom. Psesidenten, Friherse Leyonhufvud, talade för Akadgemien och framlade förat 63: förtjenster om vwvitterheten, sedermera en promemosia om dess nödvändiga utgifser till prisbelögixgar, unga litieratörers undersiöd, biblioteksrum, sessionerna, m. im. H. E. Grefvse Löwenhjelm bade ett välteligt auförande i samma syftning, ech desse Talare uuderstöddes af Hrr Lagergren och Lagerhjelm. För förhöjning åt Vilterhets-, Historteoch Antiqvitetsakademien talade Grefste Löwerbjelm och Fiiherre Layonhufrud samt Hr von Hartmansdorfl. För Fria konsternas Akademi hade 4000 Rär förböjning blifvit begärd till amslag, men afstyrkt af U:iskottet. Friherre Boije, Fredrik, önskade, wed anledning al det behof, Akademien har af lokealens embrrgnad, att de 4000 riksdalerna i fem är måtte migå såsom biträde härtill, och sedan såsom anclag till personalen, med vilkor, avt undervisning äfren måtte lommas ej blett i tekning, uten äfven i målning, hvilket sednare nu ej sker, eburu iarättningen vanligen kallas Målareakademien. Friherre Hamilton, Hugo, gjorda en nått skildring al förbindelsen för en civiliserad natior, ati högna den sköna konsten, såsom varande bildningens blomma, och taiade för anslaget, ehuru han medgaf, art mycket vid Akademien kunde vara snaorjunda. Hr IL. Hjerta instömde i den förstnämda delen af Friherre Boijes begäran, eller om anslag till förbättring af byrgnadenr. Sjolfra konmsinärernes vilkor bode på den sodnere tiden kanske blifvit något förbästrade gezrom Konstföreningenrs vackra bomödanden, men ge: vore tn bedröflig syn att betrakta den lokal, der do skola hafva sina samliogar och arbetssslar, då man verkligen nödgas frukta, det dena svenska konsten kan komma att begrafvas under ruinersa af sitt eger tempel. Hr Lagerhjelm och Grefve Löwenhjelm yitrste sig äfven för det begärda anslaget, uvarvid den sednare gaf en mention honorablo åt flera af våra artister, som förvärfvat sig ett eakteds namn äfven i andra länder, och likvål blifrit bildade vid en inrättning, hvars Psofessorer hafva i löna enaast 450 Rör. Hr von Hartmansdur fl vilie hafsa 2000 Bar mera, än Regeringen begär. För det Kongl. Biblioteket hade U.skottet tili. styrkt den vackia summan af 5000 Rdr, till inköp af utländska böcker. (Hittills har det, om vi ej bedrage css, endast varit 4000.) Afvensom en förböjning åt Amanuenssr ocb Vaktmästare. Hr I. Bjerla begärde återremies, cj för att bestrida ansiaget, utan för att anmoda Utskottet föreslå, det embetsmännen vid biblioteket måtte tilllförbindas vid hvarje års slut låta trycka, och till ett råuligt pris tillhandahålla allmänheten en tryckt förtekning på under året inköpta böcker. Vigten af en sådan åtgärd visade sig lätt, om man besinnar, att valet af de verk, som ivköpas utif:ån — ty svenska böcker får biblioteket för intet —, utgör dep mest maktpåliggarde och grannlaga deien af desse embatsmäns forvältnivgsbestyr: ep sådan forigående katalog gåfve bästa tillfallet kontrollera, kuru denna del af deres befattning utöfrades, Dot vore ock eu nästan nödvändigt vilkor för möjligheten, att flitigare begagna hiblioteket. Offentliga boksamHogar äro numera ef nöjen, icke blott för den egentlige lärde, behofvet af tillgång til sådana aträcker sig till n vida strörre alimänhet; men utan stt derna visste hvad der fiones, skulle den ogerna vilja besvära offentliga ombetsmän med förfrågningar derom. Hr vor Hartmansdorf) instämde med dea siste om nyttan af eD sådan tryckt katalog, men ville ej, att den skulle utgifres på bekostnad al ovslaget. Hr Hjerta invände åter, vit en förtekaing på böcker för 5000 Rir ej kunde uppisga mer än 2 eller 3 tryckta ark, och kosia itryck och papper 40 å 50 Rdr, s00m sannolikt komme att betäckas genom försäljningen; men om det äfven ej skedde, så kunde den obetydliga bristen ej komma i lomförelsa mot. förmånen båge för sllmänbeten, att veta hvad som finnes att tillgå, och för embetsmännen att slippa en bop förfiågningar om böcker, som icke fincas. För Kongl. Muscum yrkade Hr von Hestmansderff anslag till inköp at? konsialster, bvilket Utskottet afstyrkt, I brist på losal sti förvara dem. Det Naturhistoriska Riksmuseum, U:skottet hade tillstyrkt en förböjniog i anslaget af 5000 Rår Bio. Hr von Hartmansdorff ville hafva ännu Bögte söplsg och grundade denna begäran bufvudsaktigen på nödvändigheten, att gttvå en lämplig Temunaeration åt den uimärkta telang, som besörjer Akademiens ritningar, och som haft den foaterlandgARelalam avse hän mvavetadna nAktandt an HtAm.