Aftonbladet – 15 maj 1840, sida 1

3 Maj 1540 1. PF. SKSIAUM RIKSDAGEN. UTSKOTTSBETÄNKANDEN. Bevillningsutskottets betänkande, rörande Kurhusafgiften. Utskottet föreslår, att den till och med nästa Rixsdogsårs utgång må fortfara med mingt 4 och högst ö skilliogar för hvarje mantalsskrifven person, beloppet bestämdt af deputerade inom hvarja län, hvarvid Götbeborg och Stockholm räknas såsom serskilde iän, hvilka ega att granska och revidera räkenskaperna och kunna bestämma, huruvida öfverskotiet, i fall ett sådant uppkommer, må användas för alltnänna helsovärden inom längst, serdeles för yttre skadors botande. Besvärsoch Ekonomiutskottets, om svenska undersåtares skyldigheter vid utrikes resor och utlänsingars rätt alt hit inkomma och här bosätta sig. På Hr Baggos motion har U:skottet föreslagit upphäfvande af de Kongl. författningar, som föreskrifva borgens nedsättning för den, som vill resa utrikes, och arfsrättens förlust för den, som olofligen och passlöst gör det, samt öfriga, hithörande förfettningars öfversteide, men döromot efsöyrkt semme motionärs förslåg, om stör:e frihet för utläpningar, att resa och bosätta sig i riket. Ssmma Uiskotts, ommedel till svenska j-rnhandelns befrämjande i Amerika. Hr v. Harswolffs förslag, att Regeringen måtte iafordra Premierlöj:inanten Gosszimsns och endre svenske resindes uppgifter om denna handels tillstånd, och derefter medel ausiås för ändamålet, bar Utskottet afstyrkt, dels i anssende till det obestämda i förslaget, des emedan Hr Gosselmans berättelse om sin resas resultat förmodligen utkommer. (Deh är redan I bokhandeln att tillgå.) . I betänkandena JM 20 och 21 afstyrkor Uiskottet ea af Hr Walla föreslagen stapelstadsrätt för Lakolm och en af Riksårgsmennon Olof Berjaminsson väckt motioo om A:kims och Frölunda församlingars skiljande från Fässbergs pastoret. Lagu!skoltets, om ändring i och uppkäfvande af 16 kap. 7 och 8 8S Jordabalken. Justitie-Ombudåsmanzen bar fäst uppmärksanhet på dessa SS:s clämplighet för nuvareade tider och föreslegit den förras förändring och åen sednares upphäfvande. Uiskottet har biott till någon delinstämt i denna äsigs och föreslagit den modifitation i ofvannämnde legbestämrnelser, hvarigenom jordägare väl skulle förlora rättigheten att sjelf åierhemta en Jandtbo som rymt, föra stämmotiden, men kunna anlita Landshöfdingeembetet om hans återhemtande äfvensom hans medförda sakers, och att dess gods kan af jordågaren qvarhållas, i händelse han vid efflyttningen häfvar för obetald lega, utskyld, ränta, husröta eller veanbäfd. H: Ekholm har häremot reserverat sig, emedan hin ej ansett Uiskottet berättigedt att på oget bevåg föreslå en förändring, hvarom motion ej blifvit väckt, då det bordt åtnöje sig med att antingen tillelier afstyrka Justitie-Ombudsmannens förslag, samt af Hr yv. Röök, som ville ha båda SS:s qvarblifvande i oförändradt skick. Eankoutskottets, om fortfarande af Bankens skiilingssed:ar. Utskottet har tillstyrkt att de å 46 42, och 8 skillinogar måtte fortfara intill nästa riksdag, men de rå 40 och 44 ej utgifvas längre än till ech med nästa år. Skälen äro, att de äro tydligare än silfvermyntet, hvilket är utprägladt ef.er beräkningen af Specie Rdr, att deras tillverkning icke kostar särdeles mer än silfrermyntets prägling, att det vcre äfventyrligt att, genom sedlarnes indragning, uttvinga silfret i alltsänna rörelsen i en tidpunkt vå uppköp deraf måste ske till förstärkande af bankens fond, o. s. v. Deremot äro 44och 40skillingssedlarne nu mera så litet begärlige, att den utelöpande summan derat vid förlidet års slut endast uppgick till 33 327 Rår 24 sr. Håremot bafva flera reserverat sig, bland andre Hr Stuart, som fäste uppmärksamheten på den lätta förfalskningen af dessa sedlar, bvilken så tilltagit, att Bankens Advokatficksl på 2:ne år måste afgifva utlåtande I icke mindre än 43 dylika mål. Biskop Tegner, 8Om ville bibehålla 44och 40skillingarpa m. mm. I Betänkanderne 292, 23, 24 och 25 har Utskottet Pöreslegit, att den balians af 92,9208 Lisp. 7 skålp. taump, som vid Tumba pappersbruk förefunnits vid derå skedd inventering, måtte få afskrifvas. emecen ingen inventering ägt ;um alltsedan år -4779, dem ofvannämnda affåvgen icke vore mer än 3. PFOcent på hela det under tiden tillköpie förrådet och ingen anledniog funnes, det bristen uppkommit ge