Aftonbladet – 14 maj 1840, sida 2

STOCKHOLM den 14 Maj. I Vi nämnde i går, att på förmiddagen föreföll jen ganska intressant diskussion på Riddarbuset, angående sjöförsvaret. De förnämsta punkterna deraf hvälfde sig naturligtvis omkring tvisten dels mellan stora och lilla flottan, dels dels mellan sjöoch landtförsvarets företräden, hvilket allt afbandlades med all den ifver å båda sidor, hvartill nitet för de respektive vapnen föranledde, och stundom råkade tillbaka ända in i den gråa forntiden. Debatten öppnades al Hr vice Amiralen Nordensköld, som var otillfredsställd med Stat:Ut,skottets besparingsanda och dess åsigter, men ,deremot begagnade tillfället under öfverlöggningen, att på det mest devuerade sätt frambära sin hyllning åt Regeringen och enkannerligen H. M. Konungev, för det sätt på hvilket Hans Maj:t organiserat flottan. Allt hvad i detta afseende af Konungen blifvit beslutadt, fana den värde ledamoten förträffligt, och såsom exempel på hans åsigt må nämnas, att åtgärden att sammanslå de förut skilda korpserne Armeens flotta och Amiralitetet till en korps, af honom ganska riktigt benämndes aen bland de största saker Konungen :gjort, er af hans ej minst stora gerningar,. Det egentliga af hans anmärkningar innefattades dock i ett skriftligt anförande. Han uppdrog der en jeraförelse mellan den Svenska flottan å ena samt den Engelska och Franska å den andra sidan, serdeles med afseende på ånpgfartygen, af hvilka den Engelska marinen förra året hade 63, den Fransyska ö3. Uitvecklade nödvändigbeten för Sveriges handel, att ega en örlogsmarin, Enligt 418296 års plan borde Sverige äga 40 linieskepp, 9 fregatter och 22 andra seglande fartyg. Han skulle anse sig för en förrädare, om han tillstyrkte någon förändring häruti. Kostnaderna härtill kunde vi väl bestå, då staten är skuldfri, en omständigbet som förtjente nationens tacksamhet mot regeringen) och väckte utlänningars förundran. Att bestämma någon viss summa till serskilda ändamål inom titeln och dela anslagen mellan serskilda vapen, ansåg han konstitutionsvidrigt. Statsrådet Friherre Lagerbjelke talade i samma anda, fann olämpligt, att StatsUtskottet velat afgöra den gamia meningsstriden mellan stora och lilla flottan. Skärgårdsflottan vore en al statens grundpelare, men äfven den stora flottan borde ej sättas tillbaka. Man borde nu så Mycket mindre gå in i någon ny plan för sjöförsvaret, med frångående af den gamla, som det vore anledning, att ångfartygens införande snart skulle göra en revolution i hela sjöför. svaret. Det system som vidtogs 4826 hade ltsedan blifvit konseqvent tillämpadt och äfven skärgårdsflottan hade, med undantag af 8 1 9 kanonslupar, kommit till den bestämda nu) Här synes likväl den noten måhända vara på sitt ställe, att om Rikets Ständer vid de föregående Riksdagarne beviljat allt hvad Regeringen begärt, så bade denna skuldfrihet nu visserligen ej existerat. Det är således åtminstone icke Styrelsen, som förtjensten deraf tillkommer, utan dem som försökt och lyckats åstadkomma nägot återhåll i dess fordringar. :