Aftonbladet – 14 maj 1840, sida 1

aIonan Utskottet inzår i bedömande af de serskilda förslag till ett rytt myntisjstem, som ru blifvit framlegde, har Uiskotiet anse:t sig böra i minnet åte:löra, att sedan R kets Ständer vid sednsste riksdeg till Konyl. Maj:t, unoer den 27 Oktober 48534, aflitit underdanig skrifvelse, inneiattande, art Rirets Stiänder famställt Svenska myntes räkne enhet till jemt en fj-rdedels Ritsdaier I silfverspecie, i eniighet mes ue: skrot och korp, Isom M,nisidningen af år 4230 bestämmer, samt att denna myant-enhet, svarande emot 42 skillingar silfverspecie, och i räkag.ärde enahensa med en (Rår Riksgäldssedlar, eber två trecjoieler af Baajkorizsdalern eler 352 sk. Bko, bordge benämnas Rdr kurani och indelas i 48 sE. som hvarje sådan skiling i 42 rtuostycken, Korg! Melt, ucder den 6 Apitl 1835, i anledning et baörse skrifvelse, på anförde skål, i nåder förklarat, det Kongl. Maj:t ansäåge tiden ej vara inne ett afgöra en fråga, 1022 vid:örde så många intressen och som egertligen to:e idesl, samt att Kongi. Ms:j:t alltsä för det då varande vägrade sitt bifall till Rizrets Ständers begärasn om räkno-enhetens bestämmsnde i så kallade Riksdeler kurant och bipebölie det gamla räxnesatiot i Riksdaler Banko. U. skottet bar tagit härvid förekommande, för alla sembailsktiasser högst vigtiga frågor i noggrannt öfvervägande, samt med oivarförse förslag och ytwreDden jemfört de, rörarde deta bmne, vid sistförflutne riksdag, af då varande BinsvUtskott och Stander meddelade utiåranden och fatede besiut, enär den sedermera förfluina tid, ecligt Ulskotweis fulkomliga öfvertlygelse, icke medfört någon bufvudsakiig förändring i de omständigheter, som föranledde Rikets då församlade ständsrs hos Kongl. Mej: i usoderdåvighet gjorda anmälan om olågenbeterna deraf, att någon bestämd räkre-erhit för penniogeförbålianderne inom rixet icke fuanes. Uiskoter instämmer också ful!komligt i den, vid sömma tvillfälis, yttrade och af dsgliga erfarezhbeien allt mer och mer beträftade åsigt, i afseende på dessa förhå landen, som måste föranisda en för allmänna penuningrörelsen i så många fall meniig olikhet i begreppen om fastigheters, varors, arbersbiträdens och fordringars uppgifua värden, Sedan de omvexiingar och föragediingar, rikets egentiiga mynt ueder långliga tider varit underkastsdt, numera, efter realisavionens verkställighet, uppkört och deta myst för framtiden vunnit eu efier all sårnolikhet orubblig stadga, synes den tid icke böra längre uppskjutas, då man kommer i tilifåliv att äfven undsnröjdja den ocbestämdhet i myniats benämningar, som utgör ett ännu qvarsiående minne affordDå Ständers stridiga besiut, sngårnde bestämmande. af detta mysts rätta värde. Utskottet vågar dessutem, med serakildt fåstadt afseende å innebåliet sf Kongl. Maj:ts högstberörde nådiga skrifvelse, föreställa sig, att do betänkligheter numera upphö:t, som bindrade Kong!. M:j:t att, somtidigt med est, för den större allmänheten till utseende nästan hel: och hållet okändt, metalliskt mynts äterutgifvande, bifalla någon ändring i detta mynts gamla boräkningssätt. För sin förmodan i detta hänseende, tror Usskottet sig jemväl kunna hbemta stöd deraf, att Rikets Ständer vid sista riksdsg vidwogo den, såsom ledande-till des af Rizeta Ständer åsyftade mäl, utaf Koogl Msj:i då i nåder föreslagna åtgärd, att neraligen fastställa de nys Binkosedlarnes valörer på ett sätt, som, medelst deras samimanfastande i Riksgäldssedlarno motsvarende summor, underlättade bruket ati begagna sistvämade räknesätt. Useskottet anser sig således böra understödja de inom Ritsstånden nu gjorda framställvingar om införandet af ett ordnadt och bistämdt mynisystem. Men då de dermed afsedda stora och allmänna fördelar skul!e, i Uiskottets tanie, till en hutvudseklig del förfelas, såvida icke härvid samrmun cnhet komme stt fastställas för des egeniliga myntvärdet och det allmänna råknevärdet, finasr Uiskottet sig icke kunna biträda Herr von Troils förslag om bibehållandot al Specieriksdalera säsom enhet för myntet, under det Kurantriksdalorn komme 8tt utgöra den verkliga räkagenheten, Au är. 1ör antoga förstnämnde myntsost äfven såsom räkne-echet, måste Usskottes f mångfeldigo skäl afstyrka. Utskottet torde i detta afseende endast behöfva anföra, dels ovanzn hoc allmävheten att, i basördo egenskap, begetna sig af Specieriksdalern, samt den oreda och det missförstånd, som häraf troigen skulle blilva en cundviklig följd, dels ock olämpligheten och oriktigheten al en, i jemförelse till allmänt gångbara veruoch arbetspris, allt för hög räknos-enhet. Vidxommande derefter de: af Hr Frih Wrede framställda förslag om decimaisystemets infoserde, i afseende på Sveriges myntoch räkneförbållanden, så erkänner Utskottet visserligen de väsendtliga och obesiridliga fördelarne af dette system, hvad lätthet och enkelhet i alla liqvider och räkenskaper beträffar, äfvansom Utskottet ansov berörde förslag vara serdeles redigt och så vidt inöjligt, lörmpadt efter redan befintliga förhållanden; men Utskottet finner sig dock nödsakadt fösta sycne:lig vigt vid de betänkligheter, som emot in örandet ef decimalsyetemet uti ifrågavarande hänseende förekomma. Med högst få undentag är romligen nela Svenska natiocen ännu obekant med detta syster: och sättet för dess användande. Ewttofördrojligt införande deraf skulle således ofelbart i början och möjligtvis äfven under en längre tidrymd förorsaka oredor och misstsg, serdeles innan under:ätielsen derom bunnit blifva föremål för allmänna folkundervisningen. Det redan för 40 år tillbaka Rikets Ständers pröfning underställda decimal system för mått, mål cch vigt bar ännu icke snsetis kunna införas, oakvadt den stadgade tiden derför redan inträffat. Rikets Ständer afsiogo dessutom vid sista tiksdsg dåvarande Benkoutskotts bemstälian om meranämnde systems bogagnande vid bestämmande af räkneenhetens underafdelningar. Genom det nu framställda förslagets aniagande, blefve för öfrigt en py myntberäknicg oundviklig och följaktligen det stora antalet af skiljaktiga benämningar å de i allmänna törelsen gångbara mypten ytserligare ökadt: U:skotter finner sig, vid dessa förhållanden, nu föranlitet efstyrka cftabsrördö systems införande i Rikets myntoch penningeförhållander. u: BMräfands den för framtiden mest lämpliga mynt