Aftonbladet – 11 maj 1840, sida 4

Exposition i stockholm år 1840 af SVENSKA NÄRINGARS ALSTER. Med enledninzg af den år 4840 inträffande Riksdag och då i bufvudstaden förväntade besök ifråa Rikets alla orter, har Svenska Indusiriföreniogen, efter nästan enhälligt urtryckt önskan af de producenter, som hufvudsakiigast deltagit i förra årens expositioner, till förstnämnda år uppskjurit den som äfven år 1839 var härstädes tillämnad. H. K. H. KRONPRINSEN, Föreningens Höge Beskyddare, har i nåder behagat upplåta plats för den nu i fråga varande expositisnen i H.K.H. Hertig Carls palaris vid Gustaf Adoifs torg iStockbolm, och såjunda täckts hugna den Inhemska närinvgsfliten med samma höga vedermä!e af bägn och uppmuntran, som vid 41834 års exposition. Äfven denna hölls under Rikets Ständers närvaro i hufvudstaden, och följaktligen inträffar den, som nu förberedes, under väsendtligen lika yltre omständigheter med den nyssvämnda. Det bör då förmo: das att den äfven till sin inre hali skall ieke allenast kun. na jemföras dermed, utan flera anledningar låta ock hop. pas en slörre mängd och omvexling af expositionsföre mål nu än då. Sex år bafva sedan förflutit, och hvad som då var för mången en Dyhet, bar under mellantiden, äfve: genom förtjenstfulla bemödanden i flera landsorter blifvi mera beksnt. Derigenom har man äfven i Sverige hun nit allmännare inse vigten af att kunna saratidigt öf verskåda en mångfald af follständigare varuprof fråa be stämdt kända producenter och att obebindradt gransk: dem: elt tili!älle. som med ringa framgång sökes i de hand. landes lager, der mångfalden oftast måste åsidosättas fö qvantiteten, der någon upplysning om varornas verklig; bärkomst sällan lika Jätt och tillförlitligt kan meddelas och der omständligare undersökningar, af flera Personer pi samma gång, skulle medföra en med handeln oförenli; tidsuppoffring. Denna väsendtliga skilnad emel Jan varuexpositioner och varulager eller til och med bazarer. långt för detta insedd i länder, de indusirien är mest utbildad i alla riktningar, har der stän digt utvidgat expositionernas omfång och för dem stegra det allmänna in:resset; samma orsaker skola utan tvifve medföra samma verkningar inom vårt fädernesland. Hä raåste likväl en sådan exposition, anställd i närvaro af lan dets Legstiftare, blifva ännu vigtigare. Den kan ej und gå deras uppmärksambet, lika litet som expositionsföre soålens art samt den större eller mindre håg att låta den offentligen undersökas, som röjer sig genom olika yrken