heten: med förkunnande af kyrkans bann öfver Konradin och hans följeslagare, hvilket Veronas beherrskare, den ädla Martino della Scala, besvarar med ett enthusiastiskt cEnviva il re Corradino! Lefve Konung Konradin! som af tusen läppar återupprepadt, och genljudande i den gamle amfiteaterns murar, öfverröstar munkskarans ängsliga likpsalmer och förbannelser. Kortligen vi anse Hr R:s roman, ehuru icke i allo något mästerstycke, likväl på ett aktningsvärdt sätt försvara sin plats i vår temligen fattiga historiska romanlitteratur.