lägga Oc DeBluta Salt UvPckefr till NOD. Mej.t inkomma med underdåntgt betänkande, huruvida nyssberörde mötespassevolans, efter nämnde tid, ytierligare må fortfara, och, i sådant fall, om sättet för dess utgörande, heldst, enligt riksdagsordningens 2:a S, logtima Riksdag dessförinnan icke inträffar. Vid 1823 års Riksdag förglömde Rikets Ständer denna maktpåliggande angelägenhet, bvadan Kongl. Maj:t, genem cirkulärbref till dess bafailvingshafvande af den 7 November 1827, nödgades låta anbefalla Rustoch Rotehållarnes semmankallands, för at höras, huruvida de önskade fortfera med mötlespassevolansens utgörande, på sält 4812 års kontrakt innehåller, under åren 4828 och 4829, eller intill dess Rikets Ständer siit beslut i ämnet meddelat. Ast en passevolins om indelta armåens ryttores och soldaters underhåll vid möten m. m. förtfarande må ega rum, derom Järer man nästsn allmänt vara ense, men icke så, om sättet för dess utgörande. Vore man förvissad derom, att spsnmålen och andra laudimanneprodukter med lika fördel fortfarande kunde afyttras, som för närvarande och de nästförflutna ären, så betalade Rustoch Rotehållarne troligen heldre 7 Rdr årligen, än att vid möten underhålla sarmt. till och från dem skjutsa sina ryttare och soldater; men andra tidaförhållanden kunna möjligen under 45 år ictröffa och penningeförlägenhet uppstå för alla utskylders liqviderande, Afveniedes lårer det icke vara mod sanda rättsprinciper öfverensstämmande, att, då Kongl. Moj:t af en eller annan orsak täckes instalia ett öfningsmöte under året, Rustoch Rotehållarne, vid samma regemente, icke destomindra måste betala passevolans detta år. Anuu mindre rättsenligt anser jag det vara, aft passevolansen a f de rotar u:går, hvifk:s soldater under året äro kommenderade till fästningseller andra arbeten, eller till fångbevakning, hvilka sednare kommenderingar, som nu alla år inträffa, för många regementen voro okända, innan Konungens Eget värfvade regemente år 4829 upplöstes — då ett visst antal soldater m. m. ur indelta infanterirgeementerne irikets södra orter beordrades till Maimö, bvarunder Rotebållarne få vidkännas att bruka och sköta deras torp, hvilket besvär jag, till stor olägenbet för mig, nogsamt fick erfara under sommaren 4838 ). Det vore derföre ali billighet, att de år, soldaten är bortkommenderad eller öfningsmöte icke inträffsir, någon:passevolans då icke erlades; ja, så mycket billigare, som dessa besparingar, enligt bvad den tablå utvisar, hvilken fiones att base i Kopgl. Krigskollegii Underhållssfdelsings. kammarkontor, användas will kavalleriregementernas fourageringsomkostnader vid deras möten; ty, på grund af pu gällande passevolanskontrakt, ega Rusthållarne optionsrätt, att, före Thomxisg, hos Konungens befallninghafvande tillkännogifva, huruvida de vilja, de till hästarnas underhåll bestämda fouragepersediar, bestående af 25 lispund råghalm och en tunna hafra per rummer, in natura lefverera eller i kontanta penningar betala, efter det för året, inom hverje län fastställda markegångspris. Följden kärsf har ock blifvit den, att största delen Rusthållare begagnat denna dem förunnade förmån, att betala fourageringen med penningar heldre, än att lefverera den in natura, men hvarest det missförhållande inträffat, att funrageringspersedlarne på våren måst uppköpes till högre priser, betydligt öfverstigande årens markegång, hvarigenom en balans af omkring 30.000 Räår årligen uppkommit, som mäst betäckas af Rotehållspassevolansens besparingsmedel. På grund af hvad jag nu hafi äran anförs, får jag vördsamt föreslå följanda 92:e alternativer: 1:a Alternavivet. 1:0 Ått mötespassevolansen, efier nu gällsnde hufvudgrunder, vid 4844 års utgång ytterligare må fortfara, men tiden harför inskiänkas till 5, bögst 40 år. 2:0 Att den årliga afgiften rå mnedsättas till omkring 5 Rår 46 sk. Bio per rote; och 3:0 Att fonden må skiljas i 2 de!ar; den enr för kavalieriet och den andra för infanteriet, samt serskildt förvaltas och redovis2s. 2:a Alternativa. 40 Att Rustoch Rotebållarne må ega optionsrätt .för mötespassevolansens lefvererande ia natura, efter samma grunder, som nu äro gällande för fourageringsparsedlarne och enligt armösus förvaltningsreglemente om provienterirgen. 2:0 Att hvarje regemente måtte få sin enskilda passevolansfond, utan minsta seramanblavdnisg med sndra regementers, hvilken kunde förvaltas och redovises af en för hvarje Regemente tillförordnad provianteringsdirektion, i likhet med de direktioper, som blifvit anbefallda för ena del regementer, enligt Kongl. Maj:s nådiga bref till Krigzskollegium af den 2 Februari 4838 och den 22 Januari samt 25 Oktober 4839. Deu årliga passevolansafgiften för de rotar, som icke ästundads att lefverera proviantpersedlarne in natura, kunde då bestämmas efier det å dem för året fastställda markegångsprig. Do öfriga, närmare bestämmelser och modifikationer, som dessa förslog kunna terfva, öfverlemnas tilll vederbörande Utskott att uppgöra. Jag enbåller om remiss häraf till Allmänna Besvärsoch Ekopomiutskottet, P. A. Reutersvärd. — Vid ett sednare plenum på Riddarhuset bar Hr Reutersvärd, såsom svar på Hr af Dablströms invändning, att han förmodede, det Hr Reutersvärd med den föreslagna nedsättningen af årliga passevolsnsafgiften till ö5 Rdr 46 sk. Bko per rote, endast måtte ha afsett sjelfva möteskostnaden, genom en i kalkyl! uppgjord räkning sökt visa, att han, om något, åtminstone icke betydligt misstagit sig; erinrade dessutom Hr af Dahlström, att han i motionen sagt omkring 5 Rdr 46 sk. Bko. Denna räkning stödjer sig på resultatet af en på nådig befallning år 1838, på försök anställd provianteringsmetod med Upplands regemente, hvilken visat sig så fördelaktig, att Kongl. Maj:t anbefallt, det dylika försök innevarande är böra anställas mad icke mindre än 40 Regementer i serskilds trekter af riket. Härförutan har Hr Reutersvärd anfört, att han mindre åsyftat den årliga passevolenaafgiftens nedsättning, än icke mer att kavalle—— so RR CA AA Må AL än rm ec. dat