Aftonbladet – 7 maj 1840, sida 2

j ä VaZens UllanlusKa post MmMedior nyneter iran Paris till d. 27, från London till d. 28 April, samt från Hamburg till d. 4 dennes. FRANERIKE. I Deputerade-kammarens session d. 24 April förekom Hr Remillys motion rörande de emIbetsmän, som sitta i Kammaren. Han sjelf hade först ordet och yttrade dervid, det hane Jafsigt med förslaget var, att, så mycket som I möjligt, höja Kammarens anseende. Han hade, l vid dess afgifvande handlat i öfverensstämmelse med de utmärktaste ledamöter af den gamla oppositionen, hvilka nu voro ministeriella, men hans vänner, dem man kallar konservative, hade blifvit främmande för saken. Han erinIrade vidare, att de embetsmän i Kammaren, som erhållit ett ynnestbevis af regeringen, derigenom ansett sig förbundne att gifva ministrarne sin röst, och att desse icke försumma ett sådant medel att skaffa sig majoritet. De betrakta deras röst, som de på detta sätt gjort sig förbundne, såsom sin egendom, hvilken de, like andre försigtige egendomsinnehafvare, ständigt söka utvidga o. s. v. Flere andre talare yttrade sig sedan, men utan att kunna ådraga sig Kammarens uppmärksamhet, till dess Hr Thiers uppsteg i tribunen. Han vann väl uppmärksamhet, men icke alltid bifall. Tvärtom afbröts hans tal som oftast af knot, löje och reklamationer. Han förklarade, att han skulle sätta sig emot förslaget, om fråga vore att göra det till en lag, emedan det ej dugde, men om fråga enIdast vore, att sprida mera ljus öfver saken, så hade han ingenting deremot. Han sökte visa, det regeringen icke hade någon nytta af de embetsmän, som suto i Kammaren, emedan desse vanligtvis voro mindre Jättstyrde, jhvarföre också regeringen ofta sökte slippa sådane, hvilket yttrande föranledde skratt och linvänningar. Efter det flere talt öfver ämnet (och sist Hr Odilon Barrot, åt hvilken ropades Ibravo, yrkades diskussionens slut, och KammaIren beslöt, med en majoritet al 50 till 60 röster, att taga motionen i öfvervägande. Prinsessan Victoria, af Sachsen-Coburg, har! den 235 April kommit till S:t Cloud, dit Konung Leopold anländt dagen förut. Det talas om en ny amnesti i anledning af förmälningen. Den skulle komma att omfatta alla de kategorier, som voro uteslutra i den ; förra amnestien, till följe hvaraf alla de politiska flyktingar, som nu kringirra i främ-: mande länder, skulle kunna återvända till Frankrike. Från Algier skrifves under den 48 April; att en expedition åter skulle företagas till Jernportarne. Abd-el-Kader var i Medeah och lät ! befästa defileen vid Teniab, der således den! f första stora träffningen torde vara att vänta. Han skall hafva föreslagit marskalk Vale att!. sluta kriget med en envigeskamp dem emellan. Härtill skall marskalken hafva svarat, att han antoge utmaningen, men valde kanoner till vapen och att emiren kunde bestämma afståndet. SPANIEN. Brigadieren Zurbaro har i Biceita helt och hållet slagit en Carlistisk bataljon, hvaraf 300 mean dels stupat, dels blifvit tillfångatagne. Cabrera skall ännu vara ganska sjuk, och har nödgats öfverlemna befälet i Morella till!v Garcia, hvilken skall vara en man af mod och t beslutsamhet, så att men af honom väntar sigl ett energiskt motstånd. Alla skogar krings staden skola, enligt hans förordnande, nedhug-ä gas, äfvensom han befallt, att hans trupperå skola uppbrännra alla städer och orter de nöd-k sas öfvergifva. Christinos göra sig likväl säkreä på Morellas fall, helst som mycken förvirring! n a 8 8 h n k Z skall råda inom dess murar. BELGIEN. Genom en kunglig förordning har general van der Smissen återfått sin lön på den icke! iktiva staten. Af alla de, för oroligheterna i Gent, i sistidne Oktober arresterade personer, har blottsi n enda blifvit dömd till tre månaders fän-k else och de öfrige frikände. så SCHWEITZ. fö Nästan alla Schweitziska kantonerne hafvals! fier hand baft sina religiösa oroligheter. Nug ar ordningen kommit till Schaffhausen, hvil-!Pp en kanton hittills i politiskt känseende varit s! anska stilla. Anledningen härtill har varit enn jastor Hurter, som man beskyllt för att varalle emlig katolik, hvilket väckt en sådan förbitst ring hos bepen, att han, för att undgå dess! h öljder, måste Söndagen derpå låta af polisen är edsaga sig till kyrkan. Han sjelf bestrider på st et högsta anklagelsen, och saken kommer att at ndersökas. st NEAPEL. ve Ait Konungen synes hafva kommit på för-at onligare tankar, kan inhemtas deraf, att, i an-ler dning af Engelske sändebudets råd till de 20!de rittiske sjökaptener, som befunno sig i Nea-l!ga el, att lemna bhamnen så fort som möjligt, m Nr mani nsan gancka artinot har förnarndnas sacc I 6