Aftonbladet – 6 maj 1840, sida 2

BUISUTINTaLLRILBAT JAG TIIILITTS UIURAKEL RUS Jfangule användande vid Carlsborgs fästningsbyggnad) beslutat, att af den ännu unga fångvårdsvetenskapen draga behörig nytta. Om jag på något sätt kan befordra detta lofvärda förebafvande, skalljåg icke allenast skatta mig ganska lycklig, utan äfven, genom ett samvetsgrannt bemödande, att meddela önskade upplysningar, söka uppfylla en afde pligtförbindelser, mitt sjelfvalda lefnadskall ålägger mig. Att utaf de begge i förenade Staterna och sednare äfven uti andra länder försökta fängelsesystemer, nämligen det Auburnska och Pennsylvanska, det förstnämnda i början tillvann sig bifall af eu icke ringa antal bebörige domare, är ganska naturligt. Det är äldre än det oafbrutna frånskiljandet och den ensamma sysselsättningen; det närmar sig mera det uti Europa hittills brukliga fängförvaringssätt, och dess första byggnadskostad är mindre, än det Penansylvanska fängelsete. Alla dessa skäl hade, före min afresa till Amerika, gjort mig sjelf mera böjd för det Auburnska systemet, än för det andra, hvilket tydligen synes af min är 1835 utkomna skrift: Beaumont und Tocqeuville, Americas Besserungssysteme und dessen Anvendung auf Europa, nebst Erweiterungen und Zusälzen von Julius. Berlin 4833. 8:o. Men annorlurda blef det, sedan jag under mina resor åren 1834—1836, genom de Förenade Staterna och de: begge Canada, noga undersökt alla dervarande fängelser utaf begge systemerna. Sedan dess är min fasta och oåterkalleliga öfvertygelse, att det Pennsylvanska systemet är bättre, än hvarje annat. Det Auburnska har visserligen, genom fångarnes nattliga frånskiljande och förvarande uti enrum, företräde framför den äldre, mer eller mindre noggranna klassifikationen; men deremot äro de försök, detta system anställer, att uppnå och afivinga en fullkomlig tystnad, under fångarnes gemensamma arbeten, vid måltiden och gudstjensten, utiskolan, urder fångarnes rörelse i fria luften, Oo. 3. V., likaså overksamma som farliga, emedan de nedlägga uti underordnade uppsyningsmäns händer en fruktarsvård och lätt missbrukad bestraffningsrätt, som otvifvelaktigt, på ett eller annat sätt, skall oriktigt och illa utöfvas och således förfela ändamålet. Deremot undanrödjas alla dessa svårigheter med lätthet genom det dagliga ensama arbetet uti de Pennsylvanska cellerna. Detta är icke allenast mitt omdöme, utan det är ock enstämmigt, utan öfverenskommelse, uttaladt af alla författare från olika länder och af olika trosbekännelser, som sedan 4834 efter hvarandra besökt Amerikas fängelser, nämligen bland Fransmän: Beaumont, Tocqueville, Demetz och Bloueåt, och deras tvenne följeslagare; af Engelsmän: Crawford, Pringle och Newman; bland Tyskar jag, och slutligen bland Canadier: Neilson och Mondelet. Dessa ofvan framställde åsigter finnas uttryckte uti de 2:e, sedan min återkomst utgifna skrifterna: Julius, die amerikanischen Besserungssysteme, erörtert in einem Sendschreiben an Herrn Crawford. Leipzig 1837. 8:0. Julius, Nordamerikas sillliche Zustände. 2 Bde. Leipziy 1839. 8:0. Sedan dessa skrifter lemnade pressen, har det ock genom flera ytterligare resor för saken och genom fängelsebyggnadskonstens framsteg i England, dsr pu, uti London, ett stort mönsterstrafffängelse, efter det Pennsylvanska systemet, är under byggnad (planritningarne deruill finnas i 4:e rapporten af de storbrittaniska fängelsernas generalinspektörer), lyckats mig häfva ech undanrödja de tvenne enda betänkligheter jag ännu hyste för detta system. Dessa betänkligheter bestodo. uti: 4: fåpgarnas ensamma vendringsgårdar, som utij Amerika icke hade tillfredsställt mig; 2:o dyrheten af de Pennsylvanska fångcellerna. Nu har jag! varit så lycklig att finna, det man uti fängelset vid Wa:ischau, som jeg, efter uppdrag af den kongl.! preussiska regeringen, sistlidne år besåg, äfvensom! i det nya Londonska fängelset, uppnått möjligheten af alt kunna låta hvarje fånge, en timma om dagen, ensam, under tillsyn, röra sig på dertill inrättade gårdar, tillgängliga för sol och luft och)? detta med lindrigare kostnad, med större förmån för kälsen cch allmännare, än uti Amerika. Detta bäfver den första betänkligheten. Emot den andra anmärker jag: att det Pennsylvanska systemet, genom sin välgörande stränghet, medgifver framför andra en betydlig afkortning utaf strafftiden, såsom jag äfven nyligen här föreslagit Senaten, i och för d:n hos oss tiliämnade Pennsylvanska straffinrättningen, att 7 år måtte bestämmas för en förbrytares längsta fängelsetid. I proportion häraf skulle alla nu begagnade friketsstraff ådömas inom denna yttersta gräns. Deseuiom har äfven den numera vunna större erfarenheten af de begge systemerna visat, att sjukhus, kyrkas, skolrum, spisningsoch arbetssalar, hvilka icke kunna frånskiljag det Aubursska systemet, alldeles bortfalla vid den Pennsylvanska, och således redan vid de första byggnadskostnaderna göra detsamma icke mycket dyrare, hvartill äfven kommer den i alla afseenden prisvärda förkortningen afstrafftiden, som gör fängelseförminskning möjiig. Allt deita, jemto ändamålslösbeten af de Au-, burnska och Genfer-systemerna, kar jag för ett par F veckor sedan uttalat och, genom framställning af nya erfarenhetsrön i Amerika, bevisat uti en liten ? skrift, i aniedning af en utaf danska regeringen S uillämnad fängelsebyggnad. — (Schl.swig-Holsteinsa e S ka. AA —Eon kinflige Straf.ysteme, erörtert u. s. w. von Julius. Allona 1840. 8:0.) En god uppgift öfver skriftens innehåll finnes uti den Köpenbaronska tidningen Fedrelandet af den 45 Mars detta år. Ni ser bärutaf huru långt jag är ifrån, att föröka det allt !s ner afiagande antalet af Auburnska och Genfer1 ;ystemernas avbängare. Denna öfvertygelse, som f edan länge u:i Eogland och Belgien, hvarest de bästa europeiska fängelser finnas, genom Craword och Ducpetiaux varit allmän, biilver nu äfven Y verrskande uti Frankrike, genom den praktiska) Y seneralinspektören för de franska fängelserna, Hr fr Moreau Christophes förträffliga skrifter. Af intet ti aflytende på denna erfarenhet äro således Hr Luass albandlingar, hvilkas djupsinnighet jag er(änner, men som tillköra teoriernasg område, emejan denna Geneialinspektör, under den tid af 10 y 7, ban innebaft detta embete, icke låit uppbygga ö ch bringa i ständ ett enda fängelse, hvarken ofter lat PaonNaävivenaeke allae ÅA snuhkhaono ba ovcsftamat it I