Aftonbladet – 6 maj 1840, sida 1

RIKSDAGEN. BORGARESTÅNDET. Plenum den 2 och 5 Maj: Diskussionen om Statstegleringen. Efter protokolisjusteringen tilikännagef Talmannen, att Landtmarskalken uti talmanskonferensen anmält, der Ridderskapet och Adeln å sin före dragninogslista först uppfört StatsUiskottets betankanda J4 79, innefattande svar på dess återremit terade utlåtande om StatsRädslönerne, och tillika anmodat Talmännen att anmäla sådant hos de respektive Medstånden för vinnande af en liktidig ordning i föredragningen; men som detta betänkande blott en gång varit bordlagdt, beslöt ståndet, att det i dagens plenum skulle bordläggas andra gången cch uppföras först på nästa plealazgs föredragningsl!ista. Derefter företogs StatsUtskottets utlåtande JM 31, angående 4:a bufvudtiieln (Hofstaten). För bifall sill detsamma talade Her Schartau, Brinck, Petre, Morsing, Wern, Ekholm, wm. fl., hvaremot öf.ige EHrr Borgmästare, Hrr Wijk och Helsingius yrkade återremiss, för erhållande af förhöjning i anslaget till kofstallet. -Uilåtandet bifölls, efter anställd votering, med 30 röster emot 22 Vid föredragning af tytsUtskottets betänkande JM 40 angående 2:a bufvudtisein (civila och lanetstaterne) uppstod en längre diskussion om föredragningssättet. Talmannen ansåg, att betäckandet borde föredragas och afgöras pusktvis, hvaremot Borgmästarne med H: Wijk, Helsingius m. fl. srkade, att de borde diskuteras punktvis, men framställas till sntegande eller återremiss i sin helhet — hvarigenom nsturligtvis äfven de punkter, som eljest skulle bifallits, blifvit återremitterade, jemte de öfriga. Denna mening tappade liksäl vid anställd votering, då 29 voro mot 24, och beslutet blef, att utlåtandet punktvis skulle fremställas till proposition. Uti eftermiddagens plenum inlemnade Hr Lagergren det förut af 0:38 omnämnda förslaget till ny reglering af hufvudtitlarna, hvilket föranledde någon diskussiov, hvarefier företogs 4:a punkten af ofvannämnde betänkande JM 40 (Rikets högsta embeten och alimäcna ärenders beredning; U skottet bade afstyrkt några högre anslag för dessa embeter.) För Utskottsts betänkande talsde Hrr Petre, Ekholm, Morsing, Schartau, Wern, Jakobi, m. fl. men för dess återremiss yitrade sig, ebu uu: skiljaktiga grunder, Her De Mare, Baling Rydin, Lagergren, Helsingius, Grapengiesser och Hayer, Vid begärd votering segrade den sedna:e meningen med 40 röster mot 20. 2:dra punkten (Kongl. Maj:s Nedre Justitierevision; Utskottet hade ej funnit skäl titistyrka det begärda högre anslaget). För bifell til: betän kandet yttrade sig H:r Ekholm och Schartau. Hr Petre anförde, att han väl icke ville sätta six emot återremiss, ehuru han helst önskade betänkandet entaget; å andra sidan talade Her de Maråe, LagerQvist, Hegardt, Hallström, Höök, Levin, Wijk, Christersson, m. fl.; och punkten återremitterades äfven genom omröstning. Gårdagens förmidddagsplenum började med d!stussioren om StatsU:iskottets betänkande JM 79, innefattande svaret å återremissen på utlåtandet JG 32, om löner för den nya departementelstyrelseus ledamöter, och hvilken diskussion upptog en längre del af förmiddagen. Hr Unger uppläste dervid ett anförande, jomte projekt till en Rikets Ständers skrifvelse till Kongl. Maj:t, hvaruti Hr U. föreslog ati till Kong). Mej:ts disposition skulle ställas anslagen för det förra statsrådet, och Rikots al!lmänna ärenders beredning, så fort desse embetsmän frånträdde sina löner, för att intill nästa Riksdsg dermed aflöna det nya statsrådet; betänkandet föredrogs punktvis i förslaget: 1:sta punkten, om 10kalen för departementerne, antogs, 2:dra punkten, om boställen eller huihyreersättningar för departe: mentscheferne, bifölls med 30 ja emot 22 nej. Häremot reserverade sig Hr Ekholm i anseende till den dryga kostnad de föreslagna boställiena i en framtid skulle medföra för staten; äfvensom Hr Petr m. fl. Vid 3:dje punkten. om löserne och teffelpenningarne, upplästo Hr Ekholm ett skriftligt anförande, deruti han äskade nedsättnirg, i Utrikes statsministerns till 40.000, i just. ministerns och departementschefernes till 6666: 32, och för de konsultative 5300. Hr Wijk beklagede, sit hans vid återremissen framställde åsigter ej lyckats göra sig gällande hos Utskottet, mon ville nu rösta för utlåtandet. För detsamma talade ytterligare Hrr De Marde, Gezelius, Lagergren, Gråå, Hellday (som likväl önskat högre löaer för de kongultative stats råden), Christersson; och dot bifölls genom votering med 32 ja emot 20 nej. 4:de punkten, om försvinnande af nådåtsbesparingar och fullmaktslösen fö: de nya statsråden, bestreds endast af Hr Christerson, som ansåg, att så länge doras förordnande betts fullmakt, borde den också lösas; men Telaree fann en annan benämning derpå nödig; samt Herr Ekholm, som trodde, att om man borttoge fullmaktz