Aftonbladet – 5 maj 1840, sida 1

hätta rt a a. 0 OR a ee oo Statsverkels inkomster. Af då ordinarie inkomsterna har Utskottet ansett Avesta kopparoch menufaktur-tull, legmansoch häradshöfdinge-räntan, knektefrihetsrotemedlen och rummerlottieriet böra upphöra, hvilka år 414835 beräknades till 497,000 Rdr, men deremot bibehållit hemmantalsräntan, skjutsfärds-penningarne, ollongälden, ränta af odlingslägenhieter och allmänningar och af utmerker på Öland, samt mantalsperningarne. Icke destomindre har Utskottet, hufvudsakligen genom en högre beräkning af priset å spanmål, tionde och hammarskattejern, bragt desce inkomster till 4 479,526 Rdr 32 sk., eller 560,276 Rdr 32 sk. mer än hvartill de år 4835 beräknades och 434,676 Rdr 52 sk. mer än hvad till dea Kovgl. propositionen Upptager dem. Vid kalkylen öfver de extra ordinarie inkomsterna, bar Utskottet deremot följt nämnde proposition, och således antagit sjötulismedlen till 3,200,060, städernas saluacciss 411,000, postmedJen 300,000, hvaraf det anser 50,000 Rår mer än förut eller 450,000 Rdr böra ingå till statsverket och öfverskottet af regeringen användas för Bostverkets behof, Chart stgillate-medlen till 405 000 och bränvinsafgiften till 750 000:Rdr. Restantierne äro beräknade till 477 Rdr 46 skilling mer än år 4835, eller till 449 073 Rdr 46 sk. Hela inkomsibelöppet går sålunda till: 9,46424,600 Rär eller 911,600 Rdr mer än hvartill det var beräknadt vid försa Riksdagen. I fall den af Utskottet föresiegna riksstaten af Ständerna antages, och hvilken utgör 40,443 848 Rår, således 745,658 Rdr mer än 4835 års rikssiat, och hvartill ersättningen för mötespassevolansoch rotevakans-afgiften samt den högre beräkvingen af indelta ränter och spannmål hufvudsakligen bidrager, uppkommer en statsbristsumma af 979,248 Rår att af allmänna bevillningen fyllas. I skattebidragen anser Utskottet en nedsättping af 514 950 böra uppkomma. StatsUtskotlet (mem. JM 77) har anmält anledning till anmärkning emot S:atsrådet samt föredraganden för handel!ss och finavsärenden. StatsUtskottet (Ul. 34 78) har i anledning af Rikets Stianders Revisorers åren 1835, 1837 och 4839 afgifne berättelse angående förvaltningen af roötesoch tross-passevolansfonderna, föreslagit Rikets Ständer: På grund af hvad sålunda avfördt blifvit, föreslår Utskottet, att, i den händelse Mötes passevolapceafeigiften kommer att med innevarande är upphöra, R bets Ständer till Korg!. Maj:ts fria disposiion öfserlemna den nya mötes passevolanceforden, att gemersamt med de 2:ne äldre fonderne, efter Kong!. Msj:is nådiga godtfinnande, användas för behof, hvilka redan af dessa tillgångar fyllas och vidare kuonpe uppkomma i och för armeens varenöfringar, med underdånig anhållan, att Kong!. Maj:t till undvikaode af alla vidare lånetransaktioner omförmälde 3:ne kassor emellan, täcktes anbefalla deres sammanförsnde till en enda fond, hvilken, i likhet med alla andra af allmänna medel bildade kassor, blifver underkastad Rikets Ständers och deras Revisorera granskniog, samt att Rikets Ständer has Kong! Maj:t i underdånvighet anhålla, det trosspässevolancemedlen hädanefter icke måtte snvändag till aocdra behof, än de med dem afsedde, och att kassars bebållningar mätte emot fullgod säkerhet förräntas. Emot U:skottets förslag hafva flere ledamöter sig reserverat, buvudsakligen på grund deraf, att nya. fnöles-psssevolansen, epligt 4029 års Riksdagbeslut, är rustoch rotehållarnes egendom, öfver hvilken således Rikets Ständer icke äga rätt att disponera. Lagutskottets betänkande JM 29, i anledning af motion derom. att eyrndom, som utaf egaren blifvit öfv-rgifven, må ef dennes närmaste skyldeman i besittning tagas. Motionen var väckt af Hr Cederscböid, Rob. Theofrån, och Utskottet, som godkänt det bufrudsakliga ef Motionärens åsigter, hemställer, att då någon öfvergifvit sitt hem och ej efteylamnar raka, närmaste sktyldeman må ega att, seden fem år från sednaste underrätielse från den bortrette fö flutit, begära domarens åtgärd att kom-ma i bestitning af egendomen; attdomaren då må inom trenne månader lJäta denna begäran gerom tidoirgarne kungöra, samt att, derest egsren ej inom fem år, från sista kungörelsen, återkommer eller stälter ombud, egendomen må, mot borgen för densamms och för afgälden, till skyldemanner utlemnas, intill dess egaren återkommer. La,ut-kollets betänkarde M 30, angående väckt fråga derom, att enskild eyanderätt må vika för allmänna ändamål. Utskottets bemställan går bufvudsakligen derpå ut, att då Konungen pröfvar, att jord eiler lägenhet, som tillhör enskild man, bör begsgnas för allmänt bebof, egaren må dem afstå, mot ersättning i penningar, efter högsta i orten gångbars pris och hälften dertill, hvilken ersättniog, der tvist derom uppkommer, bör bestämmas af en kompromissrätt, vald af den, som afsöndringen äskar och jordegaren eller, der han vägrar, domstolen i orten. . Laqutskottets betänkande 34 31, i anledning af väckt fråga derom, att böter och viten, grundade på det myrtvärde, all tre daler sifvermynt svara mot nu ällande 4 RBdr Sp. i silfver, böra vid detta värde och beräkningssätt bibehållas. Förslag härtill var väckt genom Justitieombudsmannens embetsberättelse och likaledes uti en motion af Hr Lagerbjelke, Carl O., men Utskottet hemställer, att dessa förslag ej måtte bifallas. , Lagutskottets betänkande 34 32 har afstyrkt en väckt motion, angående ändring i 47 kap. missgernicgsbalken, åsyftande, att det i nämnde lagrum stedgade belopp af 40 daler, hvartili vid olofligt tillgrepp värdet af det tillgripna får uppgå, för att icke ådraga bestraffning för stöld, borde skäligen förhöjas. Höretot ar Grefve Sparre låtit medfölja em reservation , hvari Grefven , på grund af flera anförde skäl och, i enlighet med Lagkommitt6ens förslag till kriminallag, anser förhöjning iböra ega rum och föreslår, såsom an öfvergång till det i nya lagförslaget bestämda belopp (5 Rdr Specie i silfver), att den i 40 kap. 4 g, samt 47 kap. missgerningsbalken utsatte summa, atio daler, måtte förhöjas till utjugu daler, Härl hafva äfven HE Hegardt och Riksdagsfullmäktigen Zetterberg Ån stämt. Taonfekollotse betänkande me xx har tillstyrkt Bie