Aftonbladet – 29 april 1840, sida 1

Skall 57 Regeringsformen, i likhet med andra grundlagsparagrafer äga rätt att tilllämpas efter ordalydelsen? Läsaren tordo påminna sig, enligt hvad för ett par veckor sedan i korthet nämndes i detta blad, att frågan om nummerlotteriets upphäfvande fSöranladde en häftig och långvarig debatt på Riddarhuset, serdeles i anledning af det sätt, på hvilket StatsUtskottet tillstyrkt Ständerna att besluta, det vinsten af Nummerlotteriet icke vidare borde upptagas bland statens ordinarie inkomsttitlar. Ehuru själfva bufvudfrågan om Nummerlotteriets upphäfvande, såsom beträffande en allmän ainrättning, naturligtvis uteslutande beror på regeringen, hvars prorogativ i detta hänseende icke heller någon försökt alt minska, så väckte likväl den blotta omständigheten, att Utskottet föreslagit Ständerna en förändring i beräkningen af en titel, som några ansett för en ordinarie inkomst (fastän en spelvinst tyckes vara den mest ovissa af alla inkomster), mycken förskräckelse. I Borgareståndet framkallade öfverläggningen öfver detta ämne en vägran af proposition från Talmannens sida och likaså i Bondeståndet; men med den skilnad, att Bondeståndes majoritet yrkade propositionen från sin Tslman, och saken dsrifrån således förvisades till KonstitutionsUtskottet, som slutligen skall afgöra, hvilkendera har rätten på sin sida. Denpa fråga, som redan i sig sjelf icke saknar vigt, emedan af dess afgörande till en stor del skall bero, huruvida Svenska folkets urgamla rätt att sig beskatta, må autöfvas af Rikets Ständer allena vid allmän Riksdagp, har således jemväl ett intressa för dagen. Det är af denna anledning vi tro det icke skall vara läsaren emot, om vi här nedan utur den ganska vidlyftiga diskussionen på Riddarhuset meddela ett af de utförligare yttranden på hvardera sidan.