Aftonbladet – 21 april 1840, sida 2

Behöfliga upplysningar i anledning af ett visst yttrande till Statsrådsprotokoliet. Vi tage oss friheten återlöra i minnet, att Statstidningen den 7 i denna månad meddelade (ehuru utan vidimation) ett anförande; som sades vara agifvet af Konungen till StatsR:dets protokoll i den konseljen, då nedsättning i utförseltullen på stångjern blef besiutad. Detta tal meddelades äfven i Aftonbladet degen derpå eller den 8, utan andra kommentsrier än den anmärkningen, att denna styckade aftryckning af protokollet kunde gifva anledning förmoda ait Konungen yttrat sin mening först, ivnan StatsRåderne varit hörde, och att desse siledes möjligen endast haft samma roll, som parterna inför en domstol, när dess utslag sfkunnas; hvarföre vi ock dristade oss anmoda GStatstidningen att trycka det återstående af protokollet, som dock ej skett. Vi hade sedan kanhända icke tänkt att vidare återkomma till detta ämne. Men nigra tidningar hafva icke ens tålt vid, att vi gjorde nyssnämnda högst oförgripliga och beskedliga betraktelse. Svenska Minerva bar tolkat den såsom en förtrytelse å vår sida öfver sjelfva åtgärden, att Ko nungen nedsatte utgående tullen på jern, och tillika förklarat sin glädje att se ett friskt exaempel derpå, att Konungen kan åstadkomma cpå ganska kort tid det, hvartill Rikets Ständer med deras arbetande Utskott icke kunna komma på flera månader. Den artikel i Minerva, der dessa yttranden förekomma, har sedan blifvit reproducerad i Carlstads tidning, och kommer förmodligen att äfven göra sin tur i åtskilliga andra provinsblad. Ehuru det gör oss ondt, lära vi med srlcdning häraf vara så godt som tvungne att återkomma till ett närmare skörskådande af sjeltva föremålet för den citerzde sartikelr; erinrande endast på förhand, att i fall det Jeder till ett resultat, som icke är fullt så behagligt som man önskar, så är det icke vårt fel, utan dens, som genora sin obeskrifliga habilitet nödgat oss fram änru en gång. Denna närmare granskning föranledes i synnerhet af den jemförelse Minerva gör mellan Konungens och Stärdernas förhållande till ifrågavarande åtgärd. Uti det tryckta s. k. anförandst till konseljprotokollet (se bladet för den 8 dennes) talas först om det betryck, som kontinentalsystemet åstadkom å handel och sjöfart genom den hämmade afsättning på jern och trädvaror, hvarföre det heter: grufoch bruksegares heklagliga ctällning, jemte den grundsats af oberoende, com regeringen ville stadge, påskyndade den åtgärd, som vidtogs 4842. Kriget ägde rum, och j kännen dess resultater. Grufoch bruksegare blefvo hastigt, genom de stora framgångar vi vunnit, upplyftade ur sin svåra ställning. .... Vidare: aHvarje Skepp. stångjern var, år 4844, belastadt med en utförseltull a 94 skill. silfver. Denna minskades år 48485 till 46 skr. bankoesedlar. Nedsättningen skedde för att gynna exporten till förmån för gruf och bruksegare.y aSedan ställningen förbättrats hafva Rikets Ständer efter hand ökat denna tull ill 32 sk. Då nu konjunkturernes blifva mindre gyrnande,