Aftonbladet – 21 april 1840, sida 1

IL LAND DA tr a Na BORGARESTÅNDET. Plenum den 44 April. Diskussionen om lönerna åt det nya StatsBådet. Hr Halling började diskussionen med uppläsanda af ett anförands, hvaruti han i afseende å detaljerna af StateUtskottets betänkande visserligen framställde åtskilliga armärknicgar, men likväl ansåg förslaget i allmänhet kunna antegas, såsom första steget att komma till en verklig departementalstyrelsa. Talaren berörde härvid olämpligheten att bibehålla det stadgandet, att Just. Siatsministern innehafver en af rikets högsta värdigheter, hvilket endast skulle bidraga till ökade kostnader vid representationen ef embetet. Hr Schar!fau hade såsom reservant intet emot en återremiss af frågan till Utskottet, och uppmenade ståndet att nu på en gång framlägga ella anpmärkningar, på det Utskottet måtte i sitt blifvande nya batänkande ställa sig dem till efterrättelse. Talaren funne det besynnerligt, att man utaf en i upplösning varande Regering fordrade ena omfettande organisation, och väntade för sin del detta af en blifvande; hade alltid föreställt sig förhöjda kostnadar såsom ett oundvikligt ondt, som åtföljde deportemental-förändringen, men hvilket likväl på mångfaldigt sätt godtgjordes genom de fördelar msn deraf väntade sig; komme den blifvande förändringen endast att utsöra en dekorationsförändring, vore sådant icke Sats Utskottets fel. Hr Wijk. Delade StatsUtskottets åsigt, stt lönevilkoren skulla lämpas efter de ifrågavarande embetenas värdighet, så mycket heldre som det eljest skulle blifva omöjligt för Konungen, att vid tillsättande till sådana embeten endast göra afszende nå de egenskaper dessa upphöjda embeten kräfva ; Tal. trodda2 dessa löper borde bestämmas ungefär efter de här residerande Norska Statsrådsledamöternes, af hvilka Norska Statsministern bar 7000 species fön och 3000 ep. taffelpenningar, eller efter gällande kurs 23,333 Rdr, och Statsråderne 5638 ep. eller 8698 Rdr 32 sk., samt fria boningar, fullt möblerade; ensåg derföre att Statsministern för utrikes ärepderna, till sin lön 5000 Rdr, borde erhålla 9500 Rår taffelpenningar, eller inalles 44,000 Rdr, hvilket i allt fall blefve ringa i anseende till den representstien hans embete fordrar, och Just. Statsmin. utom tilllön, 3500 Rår taffelp. eller inalles 410,060 Rdr; de öfrige fem departementcheferne skulle erhålla inalles 8000 och de tre konsutativs stetsråden 7000 Rör, samt en generell hushyrsersättning af 4000 Rår bko för alla, som ej erbölle bos:ällev. Tal. avsåg ej så mycket af vigt, att hvarje depertementschef bodde i szrama hus som dess expedition, men desto nödvändigare att alla expeditionerne funnos i en lokal, och anmärkte, att då trenne af statsexpeditionarne redan funnos i Mynptets hus, de öfrige äfven möjligen kunde der inrymmas, I ifell Bergskollegium flyttsdes i någon annan lokal. Rizats Ständer borde uti önskningsväg hos Kongl. Moj:t börom eanbålla? dep invändningen, stt denna lokal icke hade tillräckligt utymme för alla bandIlingar, som tillhörde expeditionerna, besvarade Tal i darmed, att om Riksorechivet skulla erbålla bättre lokal, plets dersiädes säkert skulle korama att finnas för alla gamla bandlingar. Tal. kunde för sin del icke finna annat, än att den ledighet, som geInom Justitie-stoteministerns utträdende ur Högsta I Domstolen uppkommit, borde besättss med en ordI föracda för domstolen, hvilken icke för ärenudernas ordentliga gåog kunde undvara en dylik; för denpe ordförande föreslog Talaren en lön 2f6000 Rdr, som i det närmaste motsvarade Justitiarien i Höijeste Ret, som egde 2700 Spd. eller efter nuvaranI de kurs 6500. För da blifvanda expeditionecheferI ne, hvilka Talaren föresåg skullo komma att erbålla en mycket trägen befattning, föreslog han väl ingen löneförhöjaing, men i det stället buskyremede! med 500 Rdr. Hr Mob:rg bade såsom medlem af StasUtskottet ui U:stoltet talat för högre löne ; men med aktsifvande på tidens tecken, och regeringens sednare vidgöranden, kommit på andra tavker och Önskade iterremiss, på det han måtte kunna bardla i ealighet med omständighasernes föranledande. Vid bestämmandet af löner m. m. borde man rätta sig efter förbållanderna i Sveriga, och ej från nägot annat land hemta cxempel. Tal. förenade sig ji öfrigt med Hr Schartau. Hr Helleday önskade, i likbet med andra talare, att man först fått inhemta huru regeringen uppI fottet den nya organisationen; men ansåg likvälicI koastseknaden deraf måtte stämma Ständerna mot saken: om Ständerna med kraft arbetet på denna förändring. borde de äfven göra hvad på dem snkomme, för att anskaffa an!sglighet deråt. Trodde sig böra bifella Utskottets betänkande, ej derföre latt det vore det bästa, men på det icke uteblifvandet af en regering, som af Ständerna ensetts nödI vändtg för rikets väl, måtto falia dem till last. Hr Gustafsson förenade sig med Her Petres och Unpers i förra plenum afgifao snförender, samt yttrade i afseende på de sista utvämningarne, att han visst icke kunde bedöma den rye Statsminijsterns bögre embetsmannaskicklighet, men viste, jatt ingen underordnad tjensteman i ssmma predii ment som han, undgåt onsvarspåföljd för bvså som I inträffat under hans öfverinseeade. Hr Gezolius onsåg visserligen tsffelpevesree för ågt upptagna, men ville likväl bifalla U:skottets ipkende i sin belhet. ttsnt I He Petred yttrade sig först öfver åtskilligt som vagte dann 2 I i