Aftonbladet – 18 april 1840, sida 3

dant långt större än man kunnat förmoda. Et par tidningar hafva germast tagit affår derpå IDen ena, Minerva, har med en temligen mat lordlek satt i fråga, huruvida Grefve Anckar svärd med den bonde, om hvilken han här ta Tlat, kunde mena sin svärfar eller sin svåge I(Frikerrar Bonde); en annan åter, Svenska Biet bar med allvar sökt deducera bort ett så våd ligt och demokratiskt påfund. Det lönade kan ske likväl mödan att undersöka förslaget l närmare och utan förutfattade meningar. I sjelf. jva verket tillstå vi då att i afsende på saken: nytta och ändamålsenlighet såsom en länk i de konstitutionella systemet, kunne vi sannerliger ej finna, hvarföre icke en wpplyst och bildac I bonde, som tilläfventyrs vid flera Riksdager genom verksamt delt2gande såsom ledamot i Stånc och Utskott hunnit initiera sig i statsgöromå. Ilen, kunde vara lika så duglig till ledamot : det konsultativa statsrådet, som en högättsd, om denne icke haft någon annsn egentlig bildning eller andra kunskaper än de militäriska. Vi. kunma t. ex. ej begripa hvarföre icke Anders Danielsson eller Nils Månsson skulle fyllt en taburett med lika mycken heder och nytta för landet, som DD. EE. Löwenhjelm, Adelsvärd eller Frih. Gyllerbaal, åtminstome hafva de förre såsom Riksdagsmän visst långt sundare åsigter och fullt ut lika mycken förmåga som de sednare. Det oaktadt bör man ej förbise flere omstäadigheter, i följd hvaraf vi skulle tro, att under närvarande förhållanden ingen förståndig bonde ville emottaga en sådan plats, likasom den icke heller från andra sidan lärer blifva någon medlem af det Ståndet erbjuden. Först och främst fordras det nemligen om sådant skulle förena sig med landets fromma, att hela konseljen blefve så sammansatt, att den ledamot af Bondeståndet, som deri invaldes, icke befunne sig i minoriteten med sina åsigter; tyi annat fall blefve han antingen tummad eller nödskkad att genast afgå, eller så kringrämd och isolerad, att han ingenting godt kunde uträtta. Ett annat ech det svåraste hindret af alla, som åtminstone med de ledamöter af Bondeståndet, vi känna, vore omöjligt ett undanrödja, är att ett Statsråd nödvändigt måste kunna tala Fransyska, då rådplägningsrne i konseljen endast föras på detta språk; ty det vore nog obsqvämt om icke overkställbart, att låta sina rådslag af kollegerne öfversättas. De förskräckte synas således tills vidare kunna vara trygga för alla farhågor i detta afseende, ehuru ideen i sin grund synes god och förtjent att icke för alltid bortläggas. — -Statstidningen har försökt att gifva skäl för det i Tisdagsbladet omtalade, märkvärdiga utbytet af 4:a m3ajorsbostället vid Westmanlands regemente, Bennebäck, emot den nu varande indelningshafvarens enskilda egendom West-Terna. Försöket torde hufvudsakligen hafva för ändamål, att beveka Konstitutiensutskottet. — Då det imedlertid besinnas, att de till Bannebäck hörande 3,700 tunnland, vid Dshl-elfvens flottled belägen skog, på vanligt boställs-vis sparad under 4!, århundrade, utgör en del af detta boställes värde, som vid värderingen synbart blifvit behandlad, såsom vore den lika litet värd i egarens som i boställs-hafvarens hand, inses lätt, att frågan egentligen är: om staten skall skänka Hr Tun en egendom, som af egaren till Gysinge Bruk eller annan skog-värderande Prukspatron i trakten, säkert betalas med 30 a 60,000 Rdr, i stället för en utöfver boställs-ordningen bebyggd, men till sina egor icke bälften så mycket värd egendom, från hvilken Hr Tune dessutom skiljt qvarnar, m. m. Att ordalageni 77 Regeringsformen äro nog tydliga för Konstitutionsutskottet, att förordna riksrätt och för domare att ej meddela fasta, derom kan ingen tvifla, som läser svenska. Oss synes det, som om Statstidningen ännu skulle behöfva tillägga något, angående hvad jord-natur Benmebäck skall få, i fall bytet vinner laga kraft, samt hvem som skall i framtiden ersätta öfverbyggnad på det nya bostället, och fylla denj. förlust, som bytet vållat för regementets lönestat. Men framför allt borde Statstidningen snart upplysa armåeens öfveroch underbefäl, om de i allmänhet kunde hoppas, att vinna samma rättighet till handel med indelningsverxets anslagna jord som här beviljats. Ett rikt fält skulle naturligtvis härigenom öppnas för anskilda spekulationer, och man kunde inran kort få sa ett bytande och handlande med boställen, som skulle sätta kronans egendom i ett raskt muvemang. — Ytterligare upplysning angående hvad i Dasdagsbladet förekom i afseende på en motion . Bondeståndet af Riksdagsfullmäktigen Petter Mårtensons motion om förhöjd införselstull på vax, vaxljus och stearinljus, m. m. fione vi uti en ef bamälde Riksdagsmans till Svenska Miaerva sjelf insänd artikel, som läses der uti lenna dagens nummer. Vi intoge den äfven här och darmed evnac vara tillräckliet ordadt!