Aftonbladet – 18 april 1840, sida 1

2 Us BRI RAIN ATG RA Plenum den 418 Mars f. m. Det vigtigaste, som i detta plenum förekom, var följande: Professor Doktor Moren förklarade, att, sedan sedan han pu erhållit den på vårt språk utgifna romersk-katolska katekesen sf Rainum Brun och en bönebok af Studacb, begge tryckta hos Rumstedt, den förra år 4834 och den sodnare år; 4836, äirrka lade kan den motion, som ban i sista pienum förbehållit sig väcka. I anledning af Komg!, Maj:ts skrifvelse till Rikets Ständer, angående kommunalech municipallstyrelser, afgef Hr Kontraktspresten Sandberg ett ganska tänkvärdt anförande, hvaraf vi hoppas framdeles kunna meddela det hufvudsakligaste, då den omhandlade frågan återkommer till Ståndernas behandling. Plenum den 26 Hars. Diskussioa öfver det sedan sista Riksdag hvilande grundlags örändringsförslaget. 3:0 Reqgeringsformens 22 8. Biskop Holmström eirinrade, av ustta förslag tillkommit genom en i Borga:esiåndet väckt motion, att Högsta Domstolen måtte fördelas i tvådivisioner, men blifvit genom åter, emisser och omarbetning förändrad derhän, att fördelningen på två divisioner blifvit omöjlig. Hr Biskopen afstyrkte derföre bifall. Biskop Tegner yttrade sig i samma syftning och tillade: clmpari Daus numero gaudet, heter dat hos skalden; och jag skulle tro, att det äfven kan lämpas på antalet af ledamöter i en domstol, der paria vota ej utgöra mågot serdeles önskvärdt. Kontraktsprosten Hellström snsåg Utskottets förslag hafva ett afgjordt värde framför det nu varande, erinrade, atwt stadgandet af ett lika antal frälse och ofrälse ledamöte:s närvaro, hvilket understundom menligt inverkade och kunde förhindra ärendernas Jemna gång, derigenom komme att förfalla, samt att förslaget icke innefattade absolut hisder för möjligheten att srbeta på 2 divisioner. Kontraktspresten Ifallbäck ywrade sig hufsudsskligen lika med Biskop Holmström, 1 afseende på denna :s tillkomst; men tillerkände nu föredragna förslag företräde framför Utskottets första förslag, emedan det för måls pröfuiag och afgörandetl Högsta Domstolen 4:0 ej antager ett mindre antal ladsmöter än sex; 2: upphäfver skilnaden emellan ringare och vigtigare mål och 3:0 ej antager den i grundlagen mellan frälse och ofrälse ledamöter förekommande skilnad. Biskop Heurlin insåg behofvot af så väl en förändrad redaktion af 22 Regeringsformen, som en förändrad organisation af Högsta Domstolen, men ville ändock icke biträda förslaget; med bonom instämde Biskop af KEullberg, Professor Beell och Prosten Bergqvist. Biskop Nibelius röstade emot förslaget, emedan Högsta Domstolens fördelning på 2 divisionor icke derigenom kunde vinnas, Biskop Agardh deremot ansåg det af högsta vigt, att genom den föreslagna förändringen just förekommes möjligheten af att Högsta Domstolen skulle kunna biifva på 2 divisioner fördelad, genom hviiken fördelning kontinuiteten i Domstolen och i prisciperne, hvilken måste, serdeles i Högsta Domstolen, vara af sor vigt, skulle gå förlorad. Prosten Åstrand yttrade sig i samma anda, som Biskop Hcurlin, eller emot förslaget, och med honom insiämde Biskp Hedren och Professor Geijer. Kontraktsprosten Haliström ville erinra, att fördelningen på 2 divisioner vore ingen orsak till bristande kontinuitet i domsluten, emedan denna berodde icke af divisionerna, utan af personalen, som på dem komme att ombytar, samt att mar icke hade mycket att befara, bloit man stadgade, att den eaa divisionen komme att handlägga civila, och den andra kriminella mål. Den föreslagra förändringen eafslogs. 4:0 Regerinysformen 29. Professor Moren fruktade, att Prestoskapet genom förändringen kunde förlora sin urgamla rättighet att välja sina Biskopar, ch med bonom instämde P:ofessor Bexell. Biskop Holmslröm eriarade, att orkestiftets Presterskap egde biott on röst vid erkebiskopsvalet. Prosten Säve delade sj åen af P-ofossor MorenR antydda farbaga, utan ansåg en vigtig rättelse i zu varande obilliga förhållsode vid beräkning af röster till Erkebiskop skulle vinnas gezom antagande af det nu framställda förslaget. Prosten Åstrand fästade ivgen eynnerlig vigt på den omständighet Dakior Me:cn anmärkt, men skulla gjort det, om bestämmandet af kyrkolagen berodde så länderna allens; men då dewa äfven tillkora Konungen, ansåx han Siåndet icke äfventyra någod vid aniogsndet af förslaget. Prefessor Thomander instärade timed Professor Morca, och anmärkte, att flora röstäxzavde till biskopsval antingen de facto eller de jure saknade reprosentanter inom Ståndet, fruktade att det slutligen kunde komma derbän, stt korsistorierna uppsatte biskopsförslagen och trodda att rävtelse, uti missförhåillandet emellan curialrösterna och Upsala stifit presterskeps röst, vid valet till Erkebiskop kunde vinnas genom mågat förnysdt förslag af Konstitutiomsutskottet. Doruii inssämao Prostarne Sylvan och Bergqvist. Kontraktsprosten Hallström biträdde förstaget på de skäl Prostarne Säve och Åstrand uppgifvit. TaJaren fann det oformligt att, då kv: kolagen bestämde valsättet, grusdlagen skulle härom ytterligare förfoga, och således 2:ne lsgar vidsöra samma ämne. Redan på grund deraf, syntes talsren rättare, att i detta fall grundlagen endast bänvisade will kyrkolagen. Men härtill kom, ast i grundlagsparagrafon, sådan den pu befinnes, förekom en term, efter vanligheten som väl icke i Isg borde förefinnas. Deri instämde Professorerna Geijer och Bolmeer samt Doktor Björkman. Biskop Nibelius kundo ej fatta de nuvarande stadganden så, att valet boreå? s onligt kyrkolagen i öfverensstämme!se med grundlagen, samt ensåg förändringen desföre 2ildeles öfvoflädig. Deruti förenade sig Doktorerne Ivesser, Elmgren och Bexell samt Kontraktsprosten Tunclius. Doktor Agrell ville icko bestrida billieheten af tm ln tå mh RR Ii ts FA