der de personer bo, hvilka åtagit sig försäljningen af de små Almanacbor, hvilkas namn der äro utsatte. Sådane listor ligga äfven hos förfaw. Subskripstions och pres numerationstiden slutas med September månad detta år, hvarefter tryckningen genast kommer att påbörjas å första häftet. Från de ställen, der anieckringarne skett å listorna, böra de antecknade afhemia arbetet: ech tillkännagifvrandet kommer att ske i denza tidning. Författaren vågar ej hoppas, att någon anoan af den resp. alimänheten erlägger prenumeration å detta arbeie. utan de, han räknar bland sina väoner och bekanta, hvilka känna bebofvet för honom till förlagets bestridande. Då ett sådant företag, att nemligen utgiva förklaringar öfver Uppenbarelseboken, bör med skärt räknas tili ev af de största; och således torde väcka uppscende och måbäoda äfven förundran bland allmänke en, så har författ. varit betänkt att låta trycka ett profark, som innehåller en del af det första kapitlets förklaringar, hvara! ett exemplar är vidfogadt hvarje lista. Sådant skrifsä!tet i detta profark förefinnes, kommer att följas öfver alt i detta arbete; hvilket icke kommer att ianehålla prålande uttryck, utan en enkel, men likväl tydlig fransställning, att hvar och en det kan fatta. Men härförutan twrdie det likväl åligga författ. alt i korthet uppgifva, hvaruppå han grundar de förnämsta delar i sine förklaringar öfver denna Hel. Urkund, som är så öm att vidröra: Denna uppgift följer här nedan, så vidt tillfället raedgifver. Boken begynses med ett kort företal, deriaoi-drninzarne uppgifvas till dess sammanfattande. Deruppåä fölier inledningen, deruti grunderna uppgifvas, på hvilka hela verket liksom hvilar. Författ. visar deri, att utom de aotagna grunder, dem ban upptäckt i den öfrisa Hel Sif, är och blir det en omöjlighet att kasta en ljusstråle öfver delta mörka fält. — Kap. 4, 2 och 3 Johannes Döparen anses vara författaren till Uppesbarelseboken och synbeskådarea, under den tid han vistades i öknen, innan hän begynte döpa sina landsmän, Judarne; och börjar hsa sina berättelser, om syneraa, i den nionda versem, första kap, men deremot anser författ., att Apostelen Johasnes dit inskrifvit de åtta första versar efter Christi Himmolsfärd, hvilka utgöra bekens förord och inledning Två män med namnet Johannes har således skrifvit i cenza bok. Detta vill författ. göra tydligt. Här göres tydligt, au de sju epistlar till de sju Asiatiska församlingars englar äro profetiska; att de afse bela Nya Testamentets tidehvarf I sju perioder; att de fyra första äro förflutna, den femte änna är, och att de två sista äro ej ingångna De yra örsta af dessa englar namngilvas och ala dessa erg ars verkningar beskrifvas, enlizt Ordspr.-boken 9: 4-6, Es. 41: 4, 2. Författ. delar Uppenbarelsebeken i 2 syner. Denna är den första. Kap. 4, 5 och 6. Bäröfrer ene ärkes: att författ. anser detta 4 och 5 kap. handla om de ordningar, som vidtoges i den osynliga Christa kyrkan vid dess morgonstund, och framgent förbiifva; och här bevises, att dörren till denna hitamel, hvarigenom syneskådaren ingick, var den, som oxtalas hes Joh. 40: 7, 8, 3, och att detta skedde eniigt Marci 4: 4—4 — Sjelte kap. handlar om de 6 första Inseglees uppbrytande i den stora boken. Här göres tydligt, ati de fem försia äro uppbrutna, med jemförelse af allmänna historien. Denca är den andra synen. — Kap. 7 och första versen i åttonde kap. Engelen, som tecknar de 444,600, anses vara en bild af Christus, såsom lärare. Alt detta sana! varit naturlige Israeliter före Jerusalems förstöring, so blifvit beståndande i tron. Här namnaifvas de 4 englar, som stå att bålla vindarve, enligt Luco 8: 4, 8. Denna är den tredje synen. — Kap. 8 från och med andra versen saxat det nionde kap. Engelen, som förrät ar rökeofferstjensten. arses vara en bild af Christus såsom den förebedjande Öfverste-Presten, enl:gt Joh. 47: 9, 20. Bär göres tydligt, att de fem första englar med beasunerna bafra basunat och hvad dervid sket: att den sjette basunatösten verkar ännu, och uppgifvas de fem förstas namn. Tidsbestämmelserna i det 9 ksp. igerfinnas i Turkarnas Begira. Denna är den fjerde synen. — Kep. 40 och 41. Engelen, som nederkommer från himmelen med den öppna boken, anses vara en bild af Christus såsom den hissmelske konungen, enligt Joh. 3: 42. 13, 351. Här göres tydligt, hvad de sju åskor talat, hvilket Johannes förbjöds uppteckna, enligt Matb. 3: 17, 47: 5, Joh. 15: 27—3i; hvad som bör förstås dermed, att Joh. uppåt den bonom lemnade boken, enligt Math. 3: 1—192. Här göras de tvenne viutteen kända, som profetera i 1260 dagar; att de nemligen äro de tvenne Heliga Sakramenterna, enligt 4 Joh. 5: 6, 2, 9. — Huru och på hvad sätt de skola dödas och åter uppstå m. m. Tidsbestämmelserna finnas i Turkarnes Hegira. Denna är den femte synen. — Kap. 12, 43 och 24. Den med solen beklädda qvinpan anses för att vara cen bild af den inre andeliga författning af. den Levitiska ceremonilagen, och är således Chris:i andeliga moder. Bevis härför användes Es. 26: 16,47, 38, Col. 2: 16, 47, Ebr. 40: 4. Christi födelse af denna qvinna, saml drakens afsigt att uppäta honom, förklaras enlig! Math. 8: 48—47, 4: 4—44. Hennes flykt i öknen, enligt Osea 2: 44—923 Båda tidebvarfven göras tydlign, enhgt månens periodiska bana. De båda vilddjuren i 43 kap. anser författ. vara en bild af Mzhometanismens he Ja tillvaro; tidsbestämusselserna igenfinnas i Turkarnes Hegira. Denna är den sjette synen — Kap. 45, 46, 47,48 och 49. Dessa syner erser författ. vara alla ouppfyllda, och för dess vid!yftigbet förbigås alla anmärkningar kör; men dessa ionehålia den sjunde synen. — Kep. 20, 21 och 29. Dessa kap. äro et sammanhängande skådespel, som slutar profesien. Engelen, som nederkommer från himmelen och föpgslar draken, svoses vara en bild af Christus sisom segerfursten öfver de onda andar och den sanne Messias. Detta, de onde andars fängslande, 108 sin början vid Christi uppståndelse; derifråa räknar man de tusende åren, som förfau. fått till bela 000 är. Till bevis härför, begagnas den avdra tronsartikel och de rum i bibeln, sora hithöra. Det nya Jevusslem och dess mur, enses af förf. att förebilda vla i tron på Christum oräk. neiiga skaror; och att staden innehåller de naturliga IsraeJiter, men muren deromkriog afbildsr slia afde hedniska slägter, enliet Es. 60: 4G. 62: 5, 6, 7, 42. m. f. Det mått, som Engelen brukar, för at måla murtn, anser förf. för ett tid-målt efter Jndarzes tideräkning sf 424 år. Härmed mötes muren i ala 42 porterne, nedifrån arundstenarne, (som afbilda de 42 Apcstlarna,) och uppföre, tolf gånger detta mått och måttet 244 dertill, gör 4872 år tll byggnadstid; men måttet hvarmed staden mätes är ett längd-målt till stadior sarsmantäknade. Till det sista gifves tillkänna: at förf. bar förelagil sig att I rätta läse-arten af de 26 sista versarna i 28 Kap., hvilj ka troligen de mesta ej förs!å, att läsa så, att rätta mej ningen inhemtas. Författaren får etinra, att han med den största varsamhet behandlar de vum i Uppenbarelse-Boken, som han i s0eer för ovuppfyllda profetior, men dock hvila dessa förklaringar på samma gruvder som de öfriga, hvilka anses för uppfyllda; tv desta grunder äro från Biblen hemtade och begegsas öfver alit. Ingen af de många olika sekter inom Christenhbeten eller deras satser bar förf. på något säll lastat, Jångt mindre smädat, utan lemnat alla i ro till Berravs tillkommelse; men sedan förf. påfunnit den I bittills okända omständigheten, att nemligen författaren till Uppenbarelse-Bokens syner varit Johannes döparen och sedan han påfavn de förut omnämnda grunder i den Hel. Skrift, så har förf. företegit sig delta mödosamma arbete, som ban förmerar skall blifva? allmännyttigt ; beldst då denna Bok så länge legat i mörkret och troligen varit missförstådd och misstydd. Om derföre en eller annan Redaktion för Svenska Tidvingar intog denna Anmälan, helt ellar styckevis i sina tidningsblad, så torde många af deras Prenumeranter å tidnizgarne, ic tröttna af att genomläsa detta, och vid öfvervägandet deraf få lust au ega en sådan Bok. Uppenb.-B. 4 Kap. Y5. 92: 7 v. Malmö i Mars 4840. Jon. ROSENBERG. Rättetse: a ss Rn