Aftonbladet – 13 april 1840, sida 2

VIS VLC Vidare finner man af hela Statstidningens uppställning, att beloppet af Sverges skatter äro alideles okända för Statstidningens Redaktion; (enär de, i stället att utgöra 9 millioner riksdaler (hvilket endast är den nominella summa, som i kontante penningar uppgilves i riksstaten) enligt samma års bokslut, som det Statstidningen sjelf åberopar, eller för året 4837, uppgå till följande, i Statskontorets redovisning synliga belopp: Kronouppbörd af statsmedel . . 42 000,000: u af riksgäldsmedel 2,720,000: af div. verksmedel 4,598,000: samt dessutom: Rustoch rothållet årligen (manskapet . ............ 3 200000: Presterskapet, utom boställen. . 2,500 000: Räntor å 5 procent af alla civil-, militäroch ecklesiastik-staternas boställsvärden (22,000,000:) 4,400,000: Summa Rdr Bko 23,148,000: Detta är, ehuru blott approximativt, svenska folkets skatter, motsvarande det danska folkets, al enahanda slag; — men härtill kommer vidare: a) en väghållningskostnad, som dels genom sättet för dess utgörande, dels genom det ofantligt större antal vägar, m. m., kan anses tre till fyrdubbelt svårare, än för danska folket; 5) indirekta afgifter för tullklarering, bränvinsbränning, handel, näring, o. s. v., hvilka i Sverge äro mångdubbla emot i Danmark; ce) En fattigvård, i Sverge grundad, snart sagat, uteslutande på församlingarnes ständiga och tillfälliga bidrag, i Danmark till största delen utgjord af de betydliga milda stiftelser, hvilka alltifrån reformationen, och genom kyrkogodsens totala reduktion (4542) varit inrättade eller sedan tillkommit, och nvilka nästan alldeles befria församlingarna å landet i Danmark från denna börda. d) Indirekta utgifter för rättegångsväsendet i Danmark, hvilka minskade genom förlikningsdomstolar, genom en billigara stämpelafgift, enklare lagskipniog, färre instantier, ra. m. icke äro tedjedelen af hvad Svenska folket årligen erlägger för rättvisans skipande, betyg, vaderhäftighetsbeovis m. m. e) Beväringspligtens indirekta kostnad, med ungefärligen försummade 300,000 dagsverken; samt med en högst ringa beräknad kontant utgift för de beväringsskyldige af 100 000 Rär bko, tillsammans, minst 250,000 Rar bko årligen. f) Städernas kommunal-utgifter, sem till följd al aeras styrelse-organisation i Sverige är vida större än i Danmark. g) Sundska tullen af Svenska skepp och gods, som utgör minst omkring 600 000 Rär bko årligen. h) Skilnad i de begge statsbankernes räntebelopp, dels å fastighetslånen, dels å diskonteringen af vexlar och reverser, hvilket i Danmark mycket lättar rörelsen, och som iSverige kan antagas medföra en utgift af nationen till den af staten slutligen disponerade bankovinsten af micst en piocent årligen. På våra 453 millioner bankolån gör detta väl blott 450,000 Rårs ökad utgift, men deremot gör det Danska vida större årliga lönebeloppet, genom räntans låghet, en kapitalkraft, som flerdubbelt ökar denna skilnad i fördelar. t) Sjöfartens mindre kostnad i Danmark, till följd af enklare tull-, hamnoch handelsförfatt; ningar; snabbtre sjötransporter; färre liggegagar; mindre nedligda kapitaler i handelsfartyg med större fragtvinster, 0. s. v. k) Konsumtionens mindre kostnad i Danmark : ill följd af dels ett lyckligare klimat och me-: ra lönande jordbruk, deis af väringsoch han-j E I delssystem, genom hvilket en Dansk man klä; j ler och föder sig för vida mindre än Svensken: synnerhet den del af nationen, som behböfver! inlita städernas fabriker, handtverkare, minutrandlande och torgförsäljore. ; Zl) Skolundervisningens större lätthet i Dan-: mark; dels genom skolornas mängd; dels genom , leras ändamålsenliga inrättning. Ea Oinstänss lighet, som har en stor inflytelse på tidig bildring och lättare vunnen koastfärdighet. it Drager man nu häraf de slutföljder, som fal-s a sig helt naturliga, så inses lätt, att då helalt len delen af Danska rikeskuldens ränta, som: petalss inom lIsadet, bör afräknas, (den utgör! t orskring 3 V2 millioner Rir Sv. banko), blifver!t let Danska direkta och indirekta egentliga skatI ebeloppet ungefär 43 till 46 millioner Sv. bko!i rligen, som utbetalas af en folkmängd, mot-!ä varande 4 delar utaf Sveriges. Det Svenskag lirekta och indirekta egentliga skattebeloppet utör åter omkring 23 millioner Rdr bko, ochjo åledes 4 till 2 millioner mera, än hvad iför-r vållande till folkmängden emellan begge rikea, det Svenska folket borde skatta, i jemföelse med det Danska. Då återstår dessutom ela massan af de här ofvan antydda naturliga