Aftonbladet – 13 april 1840, sida 1

Kongl. skrifvelse, med hvilken för andra gången förslaget till ny civiloch kriminallag till Ständerne öfverlemnades, tillika med Högsta Dozstolens Protokoll vid granskuingen af civillagförslaget och särskilde kommitterades jemiörelsetablåer öfver samma del, tillkännagafs attj tabläien, öfver kriminsllagförslaget skulle följa, ! så snart den till Regeringen inkommit, sarat; att Regeringen i saknad af denna tablå så väl! som af H. D:s yttrande öfver nyssnämnde förslag, icke kunnat företaga granskningen af kriminallagförslaget. — Civillagförslsget åter hade Regeringen icke heller granskat, emedan sådant icke kunnat ske utan uppoffring af den för öf-! riga regeringsärender nödiga tid. Motantagan-, de af civillagförslaget hade Regeringen ansett det hinder möta, att derur blifvit uteslutna och i kriminallagförslaget intagne alla till rättegångsordningen ej hörande straffbestämmelser, så att föpstnämnde förslag ej kan helt antagas utan att antingen kriminallagförslaget tillika an-! tages, eller ock särskilda författningar ianefattande de fel:nde straffbestämmelserna utfärdas. Af dessa skäl, och då regeringen ej hunnit företaga de ifrågavarande förslagens granskning, j bar Reg. ansett sig icke nu böra till S:änderne aflåta någon proposition , men likväl tillkänrnagifvit sig hysa den förhoppning, att då det nya lagverket, nu hunnit nära sin fullbordan, en sådan wid nästa riksdag bör kuona Ständerna meddelas. Men i den öivertygelse ,: att flera af de föreslagna nya lagstadganden är ga ett afgjordt företräde framför dem, som nu j gälla, her regeringen tillkännagifvit sig vara betänkt på att så vidt tiden medgifver, låta under riksdagen meddela Ständerne särskilda propositioner ej i öfverensstämmelso med do delar af nya lagen, dem Reg. anser kunna, utan rubbning af nu gällande lags principer, antagas. Det med skrifvelsen åtföljande statsrådsprotokoll utvisar, att densamraa stödjer sig på ett af f. d. justitiekanslern Nerman afgifvet och af statsrådets flesta ledamöterr biträdt anförande: Hr StatsRådet Grefve Hård har yttrat en serskild mening, som bäst torde kunna inhemtas af följande utdrag ur Hr Grefvens till protokollet gjorda anförande. Hr Grefven har neml ansett Reg. böra i sin skrifvelse erkänna, att stora brister finnas i vår nuvarande lagstiftning, ; synnerligast den kriminala ech att det vigtiga ändamål, som med förra Lagkommiltcens arbe-; te varit ursprungligen afsedt, lättast och säkrast skulle vinnas om, med ledning af åe i samma kommittåes förslag, jerate motiver och protokoller framställda åsigter och upplysande anföranden, så skyndsamt som möjligt ske kunde, serskilda förslag till nödiga förändringar, omfattande flera med hvarandra sammanhängande, men af lagstiftningen i andra ämnen oberoende frågor, upprättades, och dels vid innevarande, dels vid nästk. Riksmö:e till Rikets Ständers antagande i nåder proponerades.n Många äro imedlertil af den tarkan, att Ständerna, inom hvilka motion om hela lagförslagets antagande redan blifvit väckt, handla klokast deri, att de, utan att förhala tiden med bearbetningen af de Kongl. propositionsrne, besluta antaga lagförslagets samtlige sfdelningar hela och ostympade och sedan öfverlemnade åt Regeringen att å sin sida sanktionera hvsd hon finner antagligt, och meddela Ständerna sina skäl för afslaget å det öfriga. (2) Angående Stångjernssmidet och den gröfre Jerntillverkningen. Inledningen till denna skrifvelse erinrar först, hurusom Rikets Ständer vid förra Riksdagen arhöllo, att tackjeroshandeln inom Riket måtte j fullkomligt frigifvas, fri tillverknpingsrätt medgifvas åt alla de bruk utom bergslag, som redan egde 450 Skeppunds smide på en härd, ljemte alla dem, som visade sig ega tillräcklig koltillgång, vidare åt de bruk, inom bergslag, som egde 430 Skeppunds smide, eller som kunde visa tillräcklig skogsfångst, för så väl det gamla och det tillökade smidet, som för oförminskad blåsning af iackjern, der sådan förut ägt rum, samt slutligen åt alla bruksegare och bergsmän, inom eller utom bergslag, hvilka antingen medgåfvo härdantalets inskränk-: ning, så att gamla smidesrätten motsvarade. minst 400 Skepp. på hvarje qvarvarande härd, eller ock kunde genom smidenas sammanflytining inom samma ort tillvägabringa nyssnämnde proportion mellan smidet och härdantalet; hvarjemte Rikets Ständer dels tillkännagåfvo sin alsigt icke vara, att genom den medgifna (friheten någon större beskattning skulla tillverkarne åläggas, än den som vore oskiljaktig Ifrån det ökade smidesbeloppat, dels anhållit, jatt kvad Kongl. Moj:t rörande beskattningen föreskrefve, måtte, utan hinder för dess tillämpning under tiden, framlöggas till näst sammanträdande Ständers pröfning. Dernäst omförmäler skrifvelsen de af Kongl. Maj:t, med anledning af nyssnämnde Siänderjnas skrifvelse vwvidtagne åtgärder, hvilka, som