Aftonbladet – 11 april 1840, sida 2

Article Image
mer motbjudande, som den beröfvar dem ofta tillfälle att täfla med utlänningen. Man säger måhända, att en måttlig exporttull ej förminskar exporten. Detta är fullkomligt falskt. En måttlig export-tull gör väl mindre skada än en orimligt hög, men den skadar dock i sin mån. Frågom exportörerne och vwi skola få höra att 32 sk. B:ko högre pris för ett Skeppund jern, ja äfven 46 sk., eller mindre, bindrar utförandet af mången beställning. För bibebållandet af utgående tull på jern hör man ofta anföras, att den betydliga inkomsten, circa 300,000 Rdr, svårligen kunde ersättas. Vi svara derpå, att om t. ex. jerntillverkninogen och exporten ökas med 400,000 Skeppund, så beredes deraf 42, million för producenterne att köpa större qvantitet af andra varor, vid hvilkas införsel tullen kan påräkna, att se en betydlig del af detta minus betäckt. Skulle äfven ofvannämnde argument till någon del få gälla, bvad tullen på jern beträffar, hvilket likväl ej medgifves, så saknar det deremot all rimlig grund, tillämpadt på exporten af trädvaror, då utgående tullen derför endast utgör omkring 40,000 Rdr, hvarifrån troligen 20 pre. får afdragas i kostnader för bevakningen m. m. Den, som bedömer Sverige blott efter dess tull-lagstiftning, skulle komma bland annat till den konklusion, att detta land ej eger mycken skog, åtminstone ingen gammal skog, som behöfver gerom upprensning vårdas, ty man har med synnerlig omtanka sökt hindra allt användande af de unga träd, hvilkas borttagande, der skogen är för tjock, utgör ett hufvudvilkor för den gamla skogens trefnad och växtlighet. Hinder mot utförsel af unga träd har till följd, att skogsrensning ej lönar sig, och siledes icke verkställes; våra skogar förete derföre det jemmerligaste utseesda — 40 vackra träd hindras att utveckla sig, emedan måhända 350 buskar och små träd deromkring bilda ett nästan otillgängligt snår, så är åtminstone förhållandet i alla aflägse skogstrakter. Man borde blott besinna, att unga träd aldrig kunna bli föremål för någon stor utförsel, hvaremot ett litet antal till stufning i fartyg ofta lemnar fördel. Der, som bevittnat, bhuruledes millioner små! träd användas i vissa orter till taktäckning och stör, måste med förundran åse lagstiftarnes vanmäktiga bemödande att spara skog, derigenom att folket bindras använda till nytta de träd, som de i alla fall ej kurna förbjudas att förstöra. En fri export af små spiror skulle säkert icke beröfva Svenska skogen en tusendedel af de små träd, hvilka nu åtgå till taktäckning, stängsel, m. 1n., som på mindre skogödande sätt skulle verkställas, i fall skogen, fritt använd, erhölle något värde i egarens hand. — I Sveriges skogar har naturen nedlagt en ofantlig nationalrikedom, men detta kapital vårdas ej och är till stor del vordet improduktivt, genom en på välmenande misstag grundad lagstiftning. — Ingen lär kunna bestrida, att skog här onödigtvis förslöses till större qvantitet, än hela Sveriges flotta, om än uteslutande dertill använd, skulle kunna utföra. Detta får i första rummet tillskrifvas förrmynderskapet öfver användandet af enskildes egendom i skog. — Hvilket varnande exempel derpå företer icke den gamla grymma lagen om ekskogarnes begagnande, hvars ändamål då uppgafs vara deras vårdande, men hvars resultat, deras totala förstöring, nu ligger i öppen dag. Skogers fria användande på ett produktivt och förståndigt sätt, d. v. s. så, att egaren deraf drager största möjliga fördel, är i mer än ett afseende riksgagneligt. 1:o Får skogsegaren en inkomst. 2:o Erbjudes arbetsförtjenst vintertiden åt an mängd då sysslolösa personer. 3:o Användes ett stort antal skepp och matroser vid utförseln. 4:o Tillvinnes landet betydliga värden i utbyte mot skogen, hvars eget värde genom arbete och transport mångdubblats. Vigten af en trädvaru-export, sådan den borde och kunde vara från Sverige, torde hafva blifvit hittills för ringa uppskattad, ty man har merändels oriktigt tagit i beräkning endast det första inköpspriset af varan, men lägger man dertill fraktvinsten, så torde ej blifva svårt idagalägga, att Sveriges träd-export fullt ut skulle kunna bringas i bredd med jern-exporten. Åt ifrågavarande industrigren bar allmänna uppmärksamheten hittills allt för litet varit rigtad, troligen emeder, med ett eller annat undantag, inga af dess idkare haft beröring med samhällets höjder och sjöfarten, som deraf i betydlig mån är beroende, först nyligen i Sverige vunnit förespråkare.

11 april 1840, sida 2

Thumbnail