Aftonbladet – 7 april 1840, sida 1

Stockholm i Mars 4840. DIREKTIONEN. lnbissrdnsisenskinsntne and —— UTRIKES. Dagens utländska post medför tidningar från Paris till den 26, från Loadon till den 27 och från Hamburg till den 34 Mars. FRANERIKE. Ministeren har, såsom man förmodat, segrat vid frågan om de hemliga fonderna, med betydlig pluralitet, men först efter en tre dagars diskussion. Uppmärksamheten var så spänd der på, både inom och utom kammaren, ait några deputerade, för att vara de förste att inskrilva sig på anteckningslistan, hvilken öppnades söndagen, om lördags aftonen begåfvo sig till kammarens konferens-sal, och tillbragte natten derstädes framför spisela, och inträdes-korten till åhörare-tribunerna voro tillräckliga blott för minsta antalet af dem, som dertill anmält sig: Hr Thiers började diskussionen med ett långt och effektrikt tal, hvari han ännu en gång redogjorde för sitt system, kallade sig revolutionens ödmjukaste barn, sade, att han, mer än någon ånnan, hade henne att tacka för allt, att han älskade och ärade henne och bennes ändamål, men trodde, att valreforman vore en framtidens fråga, att hans politik gick ut på ordningens bibehållande inom landet, att han, i anseonde till den Orientaliska frågan skulle, om så bsehöfdes, bestämdt uppträda emot den; Engelsk-Ryska alliansen m. m. En annan förklaring af honom i följande dagens session, och som gjorde mycket uppseende, var, att han, icke konungen, stod i spetsen för kabinettet. Det öfriga af debatten var icke serdeles väsendtligt, ehuru långvarigt. De utmärktaste bland dem, som deri uppträdde, voro Hr Barrot för ministrarne, och Hrr Lamartine och Berryer emot dem. Den sistaämnde har, i trots af partiåsigternas olikhet, likväl af alla tidningar erhållit oinskränkt loford för sitt vackra föredrag, sin ädla hållnigg, sina mäktiga tankar och de lysande bilderna i hans språk. ! Man märkte, att tre af hofvets män med mycken värma togo Hr Thiers parti, bvaraf kunde slutas, att man ansåg hans seger för säker och att det således vore bättre, att vara för, än emot honom. Först kl. 4 om e m. d. 26 var den allmänna diskussionen slutad. Hr MVMAngeville föreslog den begärda millionsns nedsättning till 900,000 francs, men hvilket förkastades med 261 röster mot 4358. Slutligen, sent på aftonen, kom det till omröstning lom hela lagen, hvilken antegs med 246 mot 160, således med den ganska betydliga tmajoriteten af 86 röster. Marocko har förklarat Frankrike krig. Uppmanad af Franske konsuln, att yltra sig öfver sin verkliga sinnesstämning, bar han slutligen! tillkännagifvit, det ban ej kunde annat än förena sig med Abd-el-Kader i det heliga kriget mot de otrogne. Denna tilldragelse har gjort stort uppseende i södra Frankrike. I Tanger hafva dervarande Europer varit blottställda för misshandlingsr af hopen, och en konsul, som ville gå upp på husets altan, för att söka siilla oväsendet, träffades af en kula i hufvudet. En Fransk flotta skulle likväl ofördröjligen afgå! dit, för att bombardera staden. SN SPANIEN. I Deputerade-kammarens session d. 48 Mars upplästes omsider dekretet rörande belägringsij tillståndets upphäfvande. ENGLAND. Ministrarae hafva åter lidit ett nederlag i! Underhuset. Detta skedde den 26 Mars, i anledniag af Lord Stanleys motion om en reform af val-registreringssättet i Irland, bvargpå Torys lade så mycken vigt, att motionären infann sig på sin post, ehuru hans fader nyligen blifvit rörd af slag och hans svärmoder låg dödssjuk.! Ministrarne satte sig emot billens andra läsning, icke derföre, att de voro obenägna mot dess ändamål, utan emedan de icke gillade det deri föreslagna sättet. Andra läsningen beslöts likväl med 230 röster mot 234, således med en! öfvervigt emot ministrarne med 416 röster. Deras dödsfiende, öfverste Sibthorp, ropade härvid: Jag hoppas pu, att den ädle Lorden (Russel) efter denna omröstning skall upphöra El längre slå landet blå dunster i ögonen. Ministrarne ärna imedlertid härigenore icke låta afskräcka sig, och Globe bar radan tillkänna-! gifvit, att de tänkte vinna sitt ändamål genom j att visa olägenheterna af den Stanleyska billen, när den förekommer i Husets komrmitte. Den 27 Mars föredrog Hr Hume sitt förslag om indragning af konungens af Hannover 2ppanage. Han hade hoppats, det konungen skulle följa prins Leopolds exempel, hvilken, sedan han blifvit konung i Belgien, frivilligt afsade sig hela sitt underhåll, och deraf endast uppbar så mycket, som behöfdes för de af prinsessan Charlotta bestämda pensionernas utbetalning och till underhåll af Claremont. Lord PRaostlal fatta l attt Värm AT ont Än LR RAR j j