Aftonbladet – 6 april 1840, sida 3

(Införes på begäran.) Genmäle! Anhålles ödmjukas, att nedanstående måtte erhålla ett rum i Aftonbladet: I Missions-Tidningen J4 3 har en person, som kallar sig Geo. Scott, mor Red. af Nordisk Eyrkotidnivg farit lös med beskyllningar, hvilka, om de ezxde grund, voro mycket graverande. Fian har dertill tagit sig anledning af tvenne i sistnämnde tidning intagne aruklar: Om de sednaste Kyrkliga twWilldragelserna i Österbotten, och Om Läseriet inom Norraäla Församling, hvilkas meadelande han vill komma folk att tro hafva tillgått på olagligi och olofligt sätt. Detta framkastar han nu helt löst, v.an all: slags bevis, liksom han toge för afgiordt, att Missionstidningens läsare voro skyldige att tro homom på bloita orden. Och det kan väl hända, att någon i Landsorterna, likasom Hr Scotts anhängare i Hufvudstaden, blindt tro, att sanningen är på hans sida. Den som likväl känner ställningen och förbållandet emellan bonom och underiecknad, skall likaså snart kunna förmoda, att ifrågavarande tillmälen i Missionstidningen kunna härleda sig från enskildi agg, partihat, hämndlystnad o. s. v. Och för att vinna sit ändamil: undertecknads misskrediierande hos en stor del af allmänheten, försmår han ej de låga medlen af osanning, diktade anklagelser och skamlösa angrepp. Imedlertid får Kyrkotidningens Red. högtidligen uppmana Er Scott, att, så kär hans heder, ära och tro är honom, lika offentligt, på hvad lofligt sätt han gitter, framdraga bevis så väl för olagligbeten af sjeifva dokumenternas åtkomst, som för olefligheten af deras offentliggörande. Rent spel, Hr Scott, inga lömska insinuationer! Presteras ingen bevisning, icke ens tillsannolikhet för de gjorda beskyllnlngarna, må då hvar och en lära sig att känna och frukta det jesuiiskt-methodistiska samvetet. Herr. Scow har velat undvika sakens framdragande i de politiska tidningsbladen., Hvarföre denna skonsamhet? Jo, han vet väl, att de politiska tidniogsbladen icke i allmänbet, såsom Missionstidningen, läsas af Sveriges läsare; derföre har ban genom denna tidnings nedsmutsande med osanna tillvitelser velat sätta undertecknad hos dessa läsare i misstroende för elt oärligt och bedrägligt handlingssätt. Han ursäktar sig der med, aut Red. svägrat den så kallade förklaringens intagande, i Kyrkotidningen. Deri har han fullkomligen rätt; och Red. ansersig icke behöfva redogöra för orsakerkerna till denna vägran. De falla lätt i ögonen. Men hvad gör då Hr Scou? Igenom laglig,, märk väl, laglig åtgärd fordrar han dess införande. Och denna dumdristighet, man kunde nästan söga oförskömdhet, vidgår han öppet inför hela hopen af Missionstidningens läsare Någon torde undra, hvar den lag finns, som kan tvinga en Tidningsredaktion att intaga, hvad den finner för godt att utesluta, (heldst då intet försvar mot skedt anfall är i fråga, hvarvid hedrens och opartiskhetens lagar hafva något att säga), och hvari den lagliga åtgärde månde bestå, som i dylika fall kan användas? Jo, se den består helt enkelt deruti, atv skicka en notarius publicus i sina ärender och hota med stämning, om artikelns införande vägras. Vakten Eder, Hrr Tidningsredakiörer, för en så sträng och väldig herre, som Geo. Scott. Hållen Eder tjerstfärdiga at intaga hvad skräp han vill hafva spridt omkring i landet; eljest kan det hända Eder såsom denna Red., att laglig åtgärdp vidtages, för att förmå Eder dertill J tänken väl, såsomiRed., att en sådan person som Hr Scott, hvilken är offentligen anklagad i Stockholms Konsistorium, om hvrilkens sak äro motioner väckta i tvenne Riksstånd, som således nära nog är under aktion och som slutligen ännu icke förmått vederlägga något enda af de honom i Nordisk Kyrkotidning påbördade gravamina — J tänken väl, att ban giort bättre alt taga skeden i vackra hand, såsom man säger, än löpa åstad med ogrundade beskyllningar mot en Svenska församlingens lärare. Men illa upptuktada bara lärn sig sent goda seder, heldst om de hafva menskiiga nådevingar att skyla sig under. sr är emedlertid frakten, som växer på methodismens träd! g Red. af Nordisk Eyrkotidning. EEE EE EET NNE