Aftonbladet – 4 april 1840, sida 1

Götheborg den 27 Mars 1540 HJ. CAVALLIN. UTRIKES. Med snällposten fingo vi i går tidningar af en dags sednare datum från Paris och Hamburg, än de på morgonen anlända, och från London till d. 24 Mars. FRANKRIKE. Det var isynnerhet ett verk af de 2924, att diskussionen öfver de hemliga fonderna uppsköts till den 24, emedan de ville hafva tid att dertil!l samla krafter. Ministrarno hade deremot velat få den bestämd till dagen förut. Journal des Debats fortfar i sin förbittring mot Hr Thiers, kommenterar hans yttrande att aefter honom må den regera som kan, och försäkrar, att, oaktadt hans obestridliga talanger Frankrike äger statsmän, som på intet sätt ge honom efter, samt yttrar slutligen att en annan minister verkligen är funnen. Ehuru bladet icke nämner dennes bsståndsdelar, tror man sig likväl veta, att den skulla bestå 2f Soult till konseljpresident och krigsminister, Mole för utrikes, Duchatål för de inre, Teste för Justitie, L2cave-Laplagne för Finans och Villemain för uadervisnings-ärenderna. Således i alla fall en koalisations-minister, hvilket just varit hvad DÅebats hittills fördömt. Bland de talare, som antecknat siz att tala för eller emot de hemliga fonderna, finner man utom Hr Gannerons, intet utmärktare namn. Det har talats om att marskalk Valee skulle mista sitt befäl i Afrika och detta lemnas åt general Bugeaud. Hr Thiers lärer verkligen en tid hafva umgåtts med denna plar, men måst afstå derifrån när han fann, att den mötte motstånd från alla båll och att opinionen, nästan utan undantag, förklarade sig deremot. Charivari säger i sin vanliga ton härom: aman skrilver till oss ifrån öknen, att vid underrättelsen om general Bageauds utnämning till militär-guvernör i Algir, hafva de Beduinska fonderna betydligt stigit. Ganska märkligt är, att ban sjelf brutit stafven öfver sitt mästerverk, Tafna-traktaten, då han säger: aMan bör bryta den vid första tillfälle. Jag skulle ej hafva försummat att sjelf göra det, emedan j:g, innan jag lemnade Afrika, insåg, att jag misstagit mig om Arabernes, och särskildt deras höfdings karskter. Jag hade oriktigt räknat på möjligheten af vänskapliga och twlförlitliga förbindelser med dessa folkstammar; erfarenheien af motsatsen har jag gjort på bekostnad af min ära och min militära framtid. När jag tänkte på att jag år 4836 tre gånger besegrat fienden, hoppades jag, det man skulle förlåta mig att jag slutit freden 4837.n Från Afrika berättas, att Abd-el-Kader är i Tlemecen sysselsatt med sitt kavalleris remontering. I Nedroma, en Marockansk gränstad, göras stora rustningar. SPANIEN. Några national-gardister i Madrid lära hafva tillåtit sig upproriska rcp och någon olydnad mot sina officerare, men saken skall dock icke ha kommit lärgre och de ha ej vägrat att öfverlemna sina poster åt linietrupperna, så att det hela cj lärer varit af någon betydenhet, ehuru det kanhända torde få tjena till en förevändning att förlänga belägringstillståndet. Cabrera hade den 44 Mars inryckt i Berga i Catalonien, åtföljd af 400 man kavalleri, der ban låtit arrestera flera medlemmar af juntan, bland andra Hr Ferrer, och föra dem till Morella. Da tros vara komprommetterade för Grefve Espannas död, hvilken Cabrera lärer hafva föresatt sig att förskaffa en eklatant hämnd. ENGLAND. Den 23 Mars erböll Lord John Russel i Underhuset tillåtelse att förelägga Huset en bill, rörande Öifra och Nedra Canadas återförening till en enda provins. Principerna derför skulle vara: Kolonial-församlingens fortfarande i fyra år; Ölverhusets (Legislative Council) medlemmars utnämning för lifstid; Underhusets (House (of Assembly) tillsättande genom folkval; de ;sistnämndas antal 78, eller 39 för hvarje provirs; deras val-qvalifikationer, fast egendom till 500 IL. värde och slutligen bestämda löneanslag för guvernör och domare. I samma Underhusets session aflemnades ett kungligt bådskap om en national-belönings beviljande åt Lord Seaton (Sir John Colborne), för hans trogna tjenster i Canada. I) Torys bekante koryfe, Lord Lyndhurst, har varit farligt sjuk, så att man frukat för hans lif, men är nu på bättringsvägen. Atheneum-klubben 1 London har valt Hr Guizot till ledamot. Flere af dess medleromar hafva inbjudit honom till en fest, för att få tillfälle offentligt förklara bonom sin beundran I för hans litterära talang. Den bekante målaren Daniell, som isynnerhet sysselsatt sig med Orientaliska, mest IndiI ska scener, har aflidit i en ålder af 92 år. UNGERN. Riksdagens upplösning har, genom ett keiI i