Aftonbladet – 2 april 1840, sida 1

ra fienas obilligt, ast medlen vore rakt undandragne sitt ändamål; erinrade vidare att Ständerna nödvändigt bordt höras öfver anslaget till Wisby bamn enär staden fordrat lindrigare vilkor än Ständerna bestämt, och tillade slutligen: Om återremiss ock af ståndet beviljas, tvillar jag att något dermed vwvinnes, emedan Utskottet troligen icke jfrånträder sin nu förklarade åsigt, om icke till följe af någon förnyad framställning af Kongl, Maj:t.n j Häri isstämde Doktor Björkman och Prosten Aluqvist. Prosten Ialön förenade sig hufvudsakligen med I Biskop Agardh, och tillade, ett inom Wermland äfven vore fråga om öppBandet af en kanal emallar sjöändan och Wenera för jerntransporter lifrån Philipstad och omkringliggande bergslager Itill Christinehamn, för hvilket staten äfven borde lemna bidrag. Begärde återremiss. Biskop Bulsch yrkade återremiss, och synnerligt med afseende på anslaget för förvaltnings-, reseoch undersökningskostander, 6000 Rdr, hvi:ten syntes Taiaren nog knapp. Piskop, HedrÅn, instämde hufvudsakligen med Prosten Astrand, anmärkte att 2:ne frågor här syntes hafva blifvit sammanblandade, neml. em beviljandes af anslag för ändamålet för innevarande är och för de nästföljande, samt förklarade för egen del, det han med nöje skall lemna sin röst för det äskade anslaget till så allmänt pyttiga och nödiga företag, Han förmodade, ett af de ifrågavarande förslagen knappast mågot är så förberedt, att början dermed kunde göras under ionevarsnde år, äfven om statsbidrag erbålles, en förmodan den ban utsträckte äfven till Wisby, och på grund af speciell kännedom till Wadstena hamnbyggnad. Beräkningen af förvaltningsoch reskostnader hade, såsom Talaren vidare anmärkte, skett på grund af meddelada upplysmingar. Bestred nyttam af återremiss. Häri instämde prostarne Ödman, Östberg och Lindmark. Biskop Hcurlin medgsf, att anslagens utgående för året föga torde båta, men fortfor yrka återreI miss, på det frågan måtte hållas öppen och Utskottet kunna infordra utlåtanden från Sioramirals-embetet. Prosten Åstrand ville till hvad Biskop Hedren anfört tillägga, att den af Storamirals-embetets 3:dje afdelning uppgifoa summa 6000 Rdr för bestridande af förvaltnings,7eseoch undersökningskostnader, visserligen vore förslagsvis upptagen, men medel! i alli fall icke lära komma att saknas då, efter afdrag af kostnaden för de i arbetsplanen för året upptagne arbeten, 41.565 Rdr 23 sk. 9 rst. likI väl fionas innestående. Då bhbufvudfrågan förekom, i blefve icke talaren den som ville pruta; men hvartill det skulle gagma att hafva frågan öppen, insåg icke talaren, utan fruktade fastmer, att dersftorde uppkomma större olägenhet än vinst. Häåriinstämde Kontraktsprosten P. G. Svedelius. Biskop Holmström, hufvudsakligen förekommen af Biskop Heurlin, ville endoest tillägga att, då anledning vore, det ytterligare upplysningar om bebofvat af anslag äfven för detta år kunde kömma att StatsUtskottes meddalas, man genom en återremiss borde bereda Utskottet tillfälle att tega den vigtiga frågan i närmare pröfning. Biskop af Kullberg instämde med Biskoparne Holmström och Heurlin. Biskop Agardh anhöll, att den för slussanläggn. vid Forschaga och Dsjofors, förra Rikets Ständer medgifoa anslagssumma måtte för innevarande år siå till begagnande öppet, och Prosten Lyth försäkrade att, i samma stund underrättelsen om anslagets beviljande iaginge till Wisby, arbete på hampen kunde företegas. Prosten Gahne instämde äfven häri, och likaledes Proston Säve. Biskop Hcurlin fortfor i sin önskan och anhållan om återzemiss, för att uppehålla modet och förhoppringarne hos dem, som härifrån förbida svaret. Koptraktsprosten Sandberg avsåg ifrågsverande anslag lika nödiga som de för gevärsfabrikationen och Carlsborgs fästning, hvaraf nyttan med skäl kunde anses problematisk, samt hoppades att Utskottet icke skall vägra tillstyrkande af onsiag till företagande af upprensning af Stångån och Emmån i Galmare län. Statsrådet Poppius talade för Wisby haron och återremiss. På proposition att bifslla utlåtandet svarades både ja och nej, hvarföre företogs votering, som utföll med 46 ja emot 53 nej, till följe hvaraf betänkandet åserromitterades. Derefter föredrogs StatsUtskottets bordisgde utlåtande i anledning af Konpg!. Mej:ts nådiga proposition om medels anvisande till gevärsfebrikationen för år 4840, för hvilket ändamål Utskottet tillstyrkte ett anslag af 36,009 Rdr. Prosten Säve anförde, att ban gillade och lofordade StatsUtskettets bushållningsprincip, men trodde den i detta fall ej stode på fullgiltig grund. Talaren fann, att gevärtillverkningen ej kunnat bestridas! med 36,000 Rör årligen, att utom de:beviljade 4180,000 Rår, regeringen disponerat omkring 200,000 Rår i behållning från förra statsreglerinlaen eller sammanlagdt nära 80,000 Rdr för året. : anmärkte vidare, att kontrakter om ett mv HO —M—— —— ——— tu — rr —— visst antal gevär redan skulle vara med faktorierne uppgjorda, och fruktade attafbrottet skulle medföra förlust för kronan eller de evskilde. Hurqvarna faktori kade sig tillförsäkradt en ärlig laverans af 2000 gevär, och Norrteljo likaledes a? 500, hvilka 2500 gevär, enligt redan ingångne kontraktor, efter 20 Rdr stycket, måste af kronan inlösas med 50,000 Rår, så att en brist af 44.000 Rdr uppkomme. Lades härtill att skilnaden emellan ofvannämnde belopp och e 63,000 Rdr Kongl. Mej:t begärt, blifvit beräknad för Carl Gustafs stads g0värsfaktori, förmente talaren, att det af Utskottet föreslagne anslaget antisgen bör ökas, eller staten inställa sina betalningar, hvarigenom gevärstillgången minskades, flere fattige kushåll beröfvades sin arbetsförtjenst. Yrkade återremiss. Biskop Heurlin förenade sig hufvudsakligen med Prosten Säve, Prosten Astrand ville icko mötsätta sig återremiss för ytterligare unplysningar, men anmärkte att, om högre summa än 36,000 Rär för ipnevarande år för honorerande af ingångne kontrakter fördrades, Utskottet förmodat skilnaden kunna fyllas af besperingar på tredje hufvudtiteln, synnerlgast 2 Jag mn a fa Anaväratill