Aftonbladet – 31 mars 1840, sida 3

REVY AF TIDNINGARNA. Det torde intressera Läsaren att se, hvad kamarillans ergan har att säga, i anledning af de nya utnämningarna. Hon är ej rätt nöjd dermed och fruktar i synnerhet, att en sådså konselj,, i brist på ett nytt helt system, litet efter litet skall bereda införandet af åtskilliga till utseendet oskyldiga reformer, som dock i grunden kunde vara helt radikala och sluta med att göra konungamakten redlös. Den sednare afdelningen af hennes räsonemang förtjenar upptagas in extenso. Man kan ej tvifla, att dei ju är uppriktigt! cHvad som, efter vår åsigt, och deras som tänka lika med oss, erfordras hos dem, som inträda i Konungens Rådkammare. är framför allt modet att bekänna sig som Rojalister, och krafien att vara det, jamte kunskaper, erfarenhet och arbetsförmåge. Efter den nyare inrättningen, skola ju dessa Herrar egentligen vara ett slags förnämare StatsSekreterare. De mäste sjelfve föredraga sina mål, i hvarandras närvaro, utan biträde af någon Beredning, och måste följaktligen både hafva speciell kännedom af ärendena och förmåga att reda dem. Vi tvifla icke på, att den, som åtoger sig ett af dessa nya embeten, känner bos sig förmåga at! uppfylla: dess fordringar, åtminstone i hufvudsaklig mån; och specielt tro vi, att det är händelsen med de nyss uträmnda. Men dermed är icke på lång! sär all rättfärdighet uppfylld. Kommer ingen lifs kraft i det hela, så dör nödvändigtvis den ena Mi nistören efter den andra, och hvad som under der gamla regimen kunde lefva åtminstone fem år et skenbart lif, kan under den nya icke lefva i sex månader. Vi vilja icke spå den nya Regeringen, eller ställs dess horoskop. Vi vilja icke uppträda mot den på förhand, ehuru vi för ingen del vänta af den några Istora saker, och ehuru vi hata den princip, sor ifrån dess uteprung uppställes för densamma, och jsom man vill ålägga den att erkänna och vidars utveckla, nemligen — folksouveräniteten. Vi tvifl: på att uti besegda Regering kan komma att inne bo den nära öfvermenskliga kraft, som fordras fö ait undandraga sig denna princips inflytelse oc! besegra den. Men vi vilja afvakta utgången; de! kan icke länge låta vänta på sig. Den anmärkning, som i går gjordes uti de andr tidningarne mot Grefye Posses utnämnande, inna