ma kämpade man om ingressen till en S. — Man så torde hvar och en insga, att ett mera kom-l plett envälde än det, som: i de gamla stadgar: ne lemnas Direktören, svårligen kan tänkas. Deremot har Direktören, enligt dessa stadgar, föga makt att tillhålla, de underordnade tjenstemännen inom Akademien, att deras skyldigheter fullgöra, och lagstiftmingens lamhet i denna väg är lika märkvärdig, som dess kraft, i afseende på att göra Direktören till den allena väldige, så snart Akademiens böge Preses icke ville sjelf och omedelbart fatta styret. I de nya stadgarne deremot, der aalla ärender afgöras enligt pluralitetensmening (S 22), kan Direktören ej så lätt få målen remitterade till hvilken afdelning han vill, och eburu Direktören är amedlem af alla afdelningar, beror dock beslutet på Akademien, som kan detsamma, med enkel pluralitet, antaga eller förkasta, utan att Direktören eller någon annan sedermera eger makt att tillintetgöra voteringsresultatet. — I motsatts mot de gamla, har deremot Direktören, enligt de nya stadgarne, ej allenast rätt, utan ock kraft, att tillhålla tjenstemännen att uppfylla deras kall, emedan de atjenstemän, som af Akademien tillsättas, äfven kunna af Akademien från sine befattningar entledigas,. — Chefen kan här hålla de urderordnade till verksamhet; men endast Akademien kan afsätta dem. Hvar är nu Direktörens despotism? Enligt de gamla stadgarna utnämner Konungen Direktören utan förslag; enligt de nya på Akademiens förslag. ) Enligt de gamla utnämner Konungen Sekreterare; enligt de nya väljes han af Akademien. :Hedersledamöterna utnämnas både i de gamla och nya af Konungen, på Akademiers försiag — Arbetande och korresponderande ledamöter väljas nu, som förr, af Akademien ensam. I de gamla stadgarns var visserligen sagdt, hvad som borde göras, men sällan hvem som skulle göra det, och en mera komplett oduglig mekanism kan man knappast tänka sig. I de nya är åtminstene reda och ordning, samt en praktisk tendens, syftande på verksamhet. Man kan åtminstone våga hoppas, att vackrare dagar kupna för Akademien uppgå. Så mycket mera öfverraskande var det, att se alltsammans på väg att slitas sönder af en fraktion inom Akademien, af hvilken säkerligen de flesta mena väl; men hvilkens representanter vilja vara reformatörer, utan att först göra sig den mödan att lära sig känna den gamla formen, i hvilken de dock måste röra sig, intill dess de hunnit få den nya. De hafva i Akademiens sista sammankomst förflyttat striden från de nya stadgarne inpå de gamlas område. De tvista för ögonblicket ej om de nys, som de bättre känna, utan frågan har blifvit om: de gamla nu skola så förstås, som de i nära.30 år blifvit förstådda; om 51 S, som handlar om de ämnen, som Akademiens aHöge styresman — d. v. s. H. K. H. Kronprinsen — vill dess afgörande öfverlemnat, skall tillämpas på ämnen, som besagde höge styresman icke till Akademien öfverlemnat; huruvida Akademien ej kan vara konstituerad utan kansler, som den i 20 år ej har ägt, med mera dylikt. I mer än en timstundom harmas, stundom skrattar åt de gamla stadgandernes orimligheter och despostism; men man gör allt för att hindra de nya stadgarnes antagande. Af idel liberalism strider man för despotismen. — Man förenar sig ej för att bekämpa de fel, som ännu möjligen kunna vidlåda de sednare, ) utan tvistar om uttryck och oväsendtligheter. Under 3 å 4 timmars debatt medhunnos blott tvenne paragrafer. Sessionen kostade Akademien i jettoner cirka 400 Rår. Om nu blott 2:ne SS skola medhinnas i hvar session, så komma de nya stadgarne, som innefatta 112 , att debatteras i 56 veckor och kosta Akademien 5600 Rdr. — Men hemställer detta till deras öfvervägande, hvilka tala oftast och längst, och hvilka; icke endast sjelfva upptaga tiden, utan tvinga andra, som önskade tiga, att ingå i svaromål på de framställda invändningarne. Det enda väsendtliga, som förekom, var ett förslag rÖrande den så kallade ländtbruks-afdelningens fördelning i tvenne, som, ehuru kanhända i principen riktigt, dock mötte många svårigheter i verkställigheten. Förvaltningskommitteen hade dock föreslagit afdelningens förstärkande från 6 till 40 iedamöter — en utväg, som syntes vara den enklaste att lösa problemet. — Det var dock om voterings-principen som största striden uppstod. Ej — såsom en tidning yttrat — com Akademiens pluralitet skulle gälla framför förvaltningens — utan om pluraliteten skulle beräknas enligt i nära 30 år öflig praxis, eller ej, och således om de garmmla stadgarnpe skulle vara bindande eller icke 9). Då ingen komposition syntes vara möjlig, och oråföranden — i insändarens tanka enligt sin skyldighet — vägrade proposition, så blef man slutligen ense derom, att hos Konel. Maj:t begära förkiaring öfver de omtvistade 6 i gamla stadgarna. Förliden Lördag skulle protokollet justeras, hvervid Akademien anmodat: fyra ledamöter, tvenne å hvardera sidan, att vara närvarande; men äfven här var ej förening möjlig. Det så kallade oppositions-partiets (nemligen det som är mot kommitteens betänkande) representanter vägrade sig att i justeringen; deltaga, emedan deras opinion ej blifvis i protokollet tillräckligt framställd, och yrkade justering i Akademi, som naturligtvis ej kunde vär gras, och för hvilken Akademien ytterligare får erlägga 100 Rår i jettoner. Så stå sakerna. Hos Ständerna är Akademiens indragning projekterad — ett förslag som paturligtvis måste synas vara det enklaste, för hvar och en, som dels blott och bart tager i betrakiande Ai ) Jag upprepar, att det nya förslaget till stadgar här är betraktadt med de ändringar, förvaltnings kommitteens betänkande innehåller. ) Dessa fel äro enligt insändarens oförgripeliga mening: vägrandet af rÖ3trästighet ät de korresponderande ledamöterna, d. v. s. åt Sveriges skickligaste landtbrukare, samt det bibebållna förmenskapet eller förmynderskapet öfver bushållssällskaperna. I öfrigt bafva nästan alla väsendtliga fel blifvit af Förvaltnings-kommittåen rättade. ) En amnan oriktigbet i samma tidning är den, att förvaltningen egodkänt förslaget.s Dan tvärtom Ern MILE RÅ MR 2 a Rts dat Män här. fe AV — AA AA —-— LJ LA kl ae MM MR -— AA AR a KH a or 0 NA KK PAA OR a sf oo Al Bee host