ViIGgIlIg al IRUPIGIPel-SY9SSVERL, SIE nekammarens ledamöters befrielse från det god-oc tycke, hvzrunder de bittills stått, då de kunk nat afsättas af konungen. De skola nu tillsät-r tas för lifstid.o. s: v. SE I I En (Insändt.) Den närvarande ställningen i Kongl. LandtbruksAkademien. f Det fanns en aktör på Stenborgs theater, hvars ; burleska beteende då han fick stryk alltid väck-) te galleriets stora förnöjelse: Han användes derza före ofta i sådana roler, och slutligen blef man z så van dervid, att när man såg Hr Uttini framträda på scenen, tog man för afgjordt, att det var för att få stryk. — Uader loppet af flera år har Kongl. Landtbruks-Akademien nödgats spela Ustinis roi — om alltid medrättvisa blir en aanan fråga — och tryckpressen har föreställt den knarrige husbonden. Iasändarens afsigt med denna artikel är hvarken att smeka eller sli; utan att helt enkelt framställa fakta. Om allmänheten och de af Akademiens ledamöter, som ifra för sak, utan personliga afseenden, härigenom kunde vinna en klar öfversigt af hvad som hos Akademien är eller icke är-att tadla, vore hans ändamål uppnådt. Ait Akademien nästan ända sedan dess stif-. telse varit nedsjunken i overksamhet och icke uppfyllt sin bestämmelse, derom lärer icke meningen vara mer än en. — Men om orsakerna : dertill har man mera tvistat. Somliga hafva sökt felet i styrelse-personalens beskaffenhet, andra i Aksdemiens organisation. Man kunde dock . i förra felet fråga, huru en sådan styrelsepersonal kunde tillsättas och i decennier bibehåll: las? Och men ledes, vid frågans besvarande, å-! ter ovilkorligen till organisationen, såsom källan till overksamheten och misstagen. — Ofver; tygelsen om nödvändigbeten af en reform afi Akademiens ända till otrolighet felaktiga stad-! gar har derföre varit allmän, och Akademiens : Höge Stiftare har delat densamma, i det Han, såsom en af de nödvändigaste åtgärderna efter . den nya Direktörens utnämnande, anbefallte upprättandet af ett förslag till nya stadgar. Dessa stadgar inlemnades till Kongl. Maj:t och remitterades af Konungen till Akademiens underdåniga utlåtande. Akademien remitterade stadgarne till sin förvaltnings. kommittg, (bestående af Direktören, Sekreteraren, Kamreraren och de 7 Afdeiningarnes Förvaltare) hvilken, efter erhållen del af de anmärkninsar, som andra ledamöter 2f Akademien kunde finna sig föranlåtne att göra, skulle inkomma med sitt betänkande öfver förslaget, Knapptst hade det nya förslaget till stadgar blifvit i tryck tillgängligt, förrän det blef föremål för en sträng kritik i tidningarne. Man tadlade, stt Akademien, ej liksom alla andra veteoskapiisa samfund, fick välja sin direktör, sin sekreterare och en del af sina ledamöter; att da korresponderande ledamöterne beröfvades rättigbeten stt i Akademien röstas; att Akademien sille göra sig till Hushålls-sällskapernas förman eller förnyndare; och att slutligen en despotism vore lagd i Direktörens hand, som ej kurde annat än vara vådlig. Flera skriftliga anmärkningar i olika syftning, men slla författade med moderation, insändes af Akademiens ledamöter, och Förvaltnings-kommittdena bar efter inhemtande deraf inkommit med sitt betänkande, hvaruti mycket afseende blifvit fästadt på dem. Enligt detta betänkande hafva de nya stadgarne vunnit ett i många fall förändradt utseende. En liten jemförelse emellan ds gamla stadgirna och förslaget till de nya, sådant det sednare numera är, kan bäst upplysa detta: Enligt de gamla stadgarne, och den i dem åberopade kungörelsen af den 28 Dec. 1811, är H. K. H. Kronprinsen Akademiens aHöge styresman och aPreses, hvars stadfästelse fordras för giltigheten af alla val i Akademiens afdelningar (S:n 28,) till hvilken öfver alla ämnen uaf vigt, en lista bör af Direktören inlemnas, och hvilken meddelar Direktören asärskilte ordres, ifall cbetänkligheter skulle förekomma, eller uppskof befallas. (S:n 37.) — Vidare har Akademiens höge styresman det prerogatif, att om skiljaktighet yppar sig i något ämne, som han till Akademiens afgörande öfverlemmat, röstberäkringen då skall ske efter enkel pluralitet, då eljest alla betänkanden från afdelningarne eller Förvaltnings-kommittcen ej kunna förkastas med mindre än att två tredjedelar af rösterne äro emot (S:ne 51, 52, 59:) och slutligen innehåller S:n 55, att cehvad utslaget af någon i Presidis frånvaro anställd votering skulle blifva, bör detsamma af föredraganden Akademiens Höge styresmans behag underställas. I de nya stadgarna heter det endast, att H. K. H. Kronprinsen är. Akademiens c Förste Heders ledamot.n Enligt de gamla stadgarne hade Akademiens Kanzler och Direktör (dessa båda befattningar . DES Sa oo 2 FRA 1220 en en rn AA KT