unsedda för stamord, något helt avnuat än rotord.) Abirre. Ack, Adel, Aderisn, Af. Al rund, Afa, Af rad, Afsked, Afion, Afvij, Aja. Sje, Ajn. Aj. Akla, Al, Aldrig, Ail, Allena, Allmoge. Alimän, Alvare, Alm, Almosa, Aln, Alster, amma, An. Ana, And, Anda, Anka, Anlte, Annan, Ans, Ansgistes Antal, Anlingen. Apa, Apel Arbeta. Arf, Ary, 2 Ark, 8 Arm, Arl, Arlig, As, Asa, Ask, Aska, Asp, At, Ax, Axel. Da Spegel utgaf sitt Glossarium, år 172. fonnos änna följande ord qvar i spraket, hvilka därföre af honom upptogos, till större delen antörda ur dena på Spegels tid begagnade s k. Karl XI:s Bibel, An — Vedermöda, Ana Gå lingramt, Afall a Ojörmågen, Afl — Styrka, Ajätur — B:römlig, Ayrip — Iniwalif (da man ermer (tt förelag an), Almäle — Rykte, Anabud dikt, andlat — Död, Ang — Qrval (invärtes), Anga Klaga ötver något omit — Koleu till värt nuvarao le Anyst, An. ,.alig 0. sov. Ann Höst, Ansa — Styra, Anse — Höfding. Aria — Bitlida, Arn — Eldstad, Ast — Kärlek, Arlvär — Intim, God vän — Astråd m Vänstapsråd, Atlla — Hoppas. Ala dessa ord äro uu, 134 ar sednare, alt avse såsom alldeles utdöda ur spraket, om ock ett eller annat däraf ännu stundom förekommer hos någou författare. De enda af de ofvrannämnda orden, hvilka ännu bibehålla sig. nemligen Ana och Ansa, hafva förändrat betydelse. Nagra af de anförda orden tyckas väl ersättas af tika goda och lita inhemska, ma den skilnad är dock härvid, att de utdöda orten bade sitt ursprung trån Norräna och Götiska språken, då däremot de som kommit i deras ställe härstamma från syskonspråket eiler de Tyska tungomalev. On mau nu sedan eftertänker hvilken mängd af främmaude ord på a, som dag igen i vårt språk för rekowmrer, måste man fiuna. att de, om ock endast de allra vanligaste räknas, men alla mindre brukliga förbigås, 1 antal vida öfvetstiga de inhemska, och ett sådant förhållande kan ej annat än i högsta grad menligt inverka på språte s jelfstär dighet. Så brutas allmänt, utom flera avdra, följande: Abbe. Acecpt, Acecent Aceis, Arkord, Atdera, Adjunkt, Ad utant, Adress, Aivokat, Afficck, Affär, Ajera, Agio, Akademi, Aktor, Atlis, Axiör, Alarm, Alfabet, Alg, Aljcbra, Alkof AVe, All vori, Aliesro, Allians, Amenat, Ap, Al, Altan, Altare, Aseb, ambassad, Amfidbie, Amfilval. rt, Amiral, Ammusatior, Amnesti, Avarki, Anatomi, Andakt, Aneidot, Anydlä ven, Anyenäm, Å kar, Ankare, ARner, Annons, Anonym, Antik, Apoleck, Apparat, Appell, Aplit, Arsument, Aria, Aristokrai, Aritmetik, Arkif, Arkipelas, Arkitekt, Avme, Arrende, Arrest, Ars nat, Arvbikel, Artilleri, ATlist, Arlär, Assekurera, Asssmbd, Assessor, A:sjett, Actrolo it, Astronomi, Alclisr, Ailas, Almosfit, Å:om, Attack, Aitest, Audiens, Auslivn, Auktor, Averi, Axiwom. Vanan att oupphörligen höra och e6e utländska ord använda uti vårt språk gör, alt vi ej genast märka hora talrika de äro, och yttersta försigtighet är af nöden för den, som vill undvika desamma och tala språket rent. I ändamal att visa skilnaden emellan gammaldags Svenskan och nutidens vill jag bär nedanföre framställa en jemntörelse Bibelsprålet är i synnerhet det som mest bibehållit sin renhet; jag har derföre valt de tv första verserne af 2 kap. Luc , och därbredvid ställt ett slags öfversättning på det språk, som ungefärliven nu skulle brukas, om en beskrifning på en dylik bändelse sova den ifrågavarande skulle förekomma uti en Nouvegu:e af någon bland våra wvatida eChermanta. Lilteratörern. Då skall man bäst kunna se och bedömma, hvilket som bör fa företrädet i afseende på allvar, kraft och uttryck, vårt gamla, oförfalskade Svenska språk, eller det själlösa språk,ifsom jlättsiunigt hopröres af inbilska väderhanar. 1). Det begaf sig i den Itiden, att af Kejsar Augusto utgick ett bud, att all TIverlden skulle beskattas. 2). Och denna beskattning var den första, och Iskedde under den HöfIdingen öfver Syrien, KyÅrenio, 3), Och de gingo alla, hvar uti sin stad, till att låta beskatta sig. 4), Så for ock Josef upp af Galilten, af den staden Nazaret, in uti JuTdiska landet, till Davids Istad, som heter BettleThem; ty han var af DaTvids hus och slägt. I 5). På det han skulle låta beskatta sig, med MaIria sin trolofyade hustru, Ihvilken hafyande var. 6). Så begaf sig, medan de voro där, vordo dagarna fullbordade, att hon Iskulle föda. 7). Och hon födde sin förstfödda son, och svepte honom i lindakläder, och lade honom ned i en Ikrubba, ty dem var icke Trum i härberget. I 8). Och i den samma Tengden voro några herdar, Ide där vakade, och böllo lvård om natten öfver sin I bjord. E ) 9). Och se, Herrans AnIgel stod när dem, och HerIrons klarhet kringsken dem, och de vordo storligen förfärade. 40). Och sade Angelen till dem: Varen icke för Ifärade: se, jag bådar E-Ider stor glädje, hvilken -lallt folk vederfaras skall. , 1 Alla 2—.n.1 PP : skor. 2) Det hände vid dem tiden, att från Kejsar Augustus emanerade con order, att alla kommyner skulle skattskrifvas. 2). Denna sar den första beskattning. Den inträffade då Kyrenius var Guvernör öfver Syrien. 3). Och alla infunne sig vid skattskrifningen, hvar och en i centralorten af det distrikt ham tillhörde. 4). Då reste äfven Josef af Galileen upp, ifrån staden Nazaret, till provinsen Judeen, till Davids stad, ty ban var en descendent af Davids fami!j 5). På det han skulle erlägga sina onera; och med honom reste Maria, hans madam, som var i BTOSSCss, 6) Då inträffade det, medan de voro där, att terminen var inne att hon skulle acknuschera. 7). Och hon nedkom med sin förstborna son, och lindade honom, uti ett stall, i hvilken lokal de måste logera, emedan alla platser på hotellet voro ockuperade, SS). Mca i environgerna däromkring vakade sammanattnågra herdar, hvilka togo soin om sin bjord. MM. Då arriverade Guds Angel midt ibland dem, och Guds klarhet omstrålade dem, och de blefvo borribelt pertarberade. 10). Men Ängelen sade till dem: Våren icke alarmerade, ty J28 annDonserar Eder en stor glädje, som skall blifva ganska agreabel för alla menniMT a PA PTA Inn