känner den redlige, allmänt aktade man. hvilken nu är Chef för landtmäteriet i riket. Suum cuique. RRD ENN RÄTTEGÅNGSOCH POLISSAKER. — I detta blad, för Onsdagen d. 48 dennes, nämndes om en skräddare-gesäll, som, efter något sannolikt amindre anständigt beteende mot en astadsvakts-patrull på Stortorget, biifvit i Polisen afälld att böta 66 Rdr 32 sk. Bio, eller att i brist caf tillgång till dessa böter undergå 28 dagars fångelse vid vatten och bröd. — Påföljde Fredag innehöll Stockholms Dagblad, i anledning häraf, att cefter hvad vid fråga derom i Poliskammaren blifvit upplyst, vore denna uppgift fullkomligt sananingslös. Denna bestämda förnekelse från Dagbladets sida, ehuru icke angifven i någon officiel egenskap, har föranledt oss att närmare -efterforska händelsen, hvarmed, enligt uppgift af den tilltalade personen, skall förhålla sig som följer: Några skräddare gesäller hade en afton varit uppe hos en af sina bekzanta vid Köpmanstorget till gednare mot natten; då de utkommit derifrån, hade de stadnat på gatan i samtal och derunder lekt med en huad, som tillhörde en bland dem. I detsamma hade en fanjunkare vid gensdarms-korpsen kommit åkande på den vanliga visitations-runden, hvarvid huader sprungit emot slädan och börjat skälla, och då den ene af gesällerna, A., sprungit fram, för att hejda hunden, hade fanjunkaren, förmodligen i tanka att han ville tussa hunden på honom, befallt den tillkommande vakten att arrestera honom, hvarefier han blifvit förd under Rådhuset. En af hans kamrater, H., hade kort derefter begifvit sig ned till Rådhuset, för att, efterhöra orsaken, hvarföre den andre blifvit arresterad, hvarvid äfven han blifvit häktad på den grund, att han varit i samma sällskap. Dagen derpå, vid polisförhöret, hade på trullen blifvit efhörd utan ed och berättat, att Å. skulle gifvit ena vaktkarlen ett slag på munnen, hvilket han å sin sida påstår sig med flere vittnen, som dock icke voro kallade, kunna bevisa hafva varit ogrundadt. Hr t. f. Polismästaren hade efter vaktens berättelse yttrat till A., att detta lärer komma att kosta honom 66 Rdr 32 sk. Bko eller 28 dagars fängelse vid vatten och bröd, men målet förvistes till slutligt afgörande vid SlottsRätt, och båda gesällerna frisläpptes mot borgen. Nämnda yttrande af Hr Polismästaren hade af ÅA. blifvit uppfattadt så, som om han vid tillfället blifvit dömd till de omnämnda böterna, och detta gaf sedan arledningen till berättelsen i Aftonbladet, uti hvilken för öfrigt icke förekom någon anmärkning mot den ene eller försvar för den andre. Vi lemne nu tills vidare derhän, hvilkendera bar rätt, ÅA. eller vakten; det förestående visar i alla fall, att berättelsen icke, såsom Dagbladets referent trodde sig hafva inhemtat, var wfullkomligt san ningslös, utan tvertom fullkomligt sanningsenlig hvad sjelfva händelsens tillvaro beträffade, fastän en oriktighet influtit angåerde den delen, som angick sakens utgång i Poliskammaren. Härom hade också Dagblads-referenten utan tvifvel kunnat vinna benägen upplysning i Poliskammaren, om han gjort sig mödan att med verklig noggrannhet underrätta sig om ett mål, sem tyckes hafva inz. tresserat Dagbladet så mycket för vår skull. — Vid stadens KämnersRätt förevar i går. målet, rörande den bekante Rapps eller Tellmans. rymning ur Rådstufvuhäktet. Vaktmästaren Gustavi uppgaf såsom orsak till möjligheten af deta företags framgång, det murarne i arresten voro af saltsjötegel och så illa konstruerade, att de ännu icke hunnit torka, hvarföre deras genombrytande ej var serdeles svårt. Tellman sade sig hos den beryktade skeppare-enkan Martell hafva funnit en fristad under den tid ban behöfde att göra sig ledig från det återstående jernfängslet, hvilket åter förnekades af Martell, som påstod sig alls icke känna Tellman. Målet uppsköts tilldess ytterligare bevisning kunde anskaffas. — Samma dag och vid samma Rätt var den för ett tillgrepp i Smeds-gesällernas herberge arresterade Nordmarck inställd till ransakning, Denne, som äfven kallar sig Finckelström, förnekade all brottslighet, tilldess han af vittnen blifvit öfvertygad. Nu förklarade han sig likväl nöjd med domen, som blef nio par spö för det han innehaft dyfk. — Den qvinna, Gustafva Albertina Bågmen, hvarom vi nämnde i gårdagsbladet och som verkligen antändt, icke en lada utan en halmstsck vid egendomen Berga, synes antingen rubbad till sina sinnen eller drifven af en ytterlig nöd, till hvars lindrande hon ej kände annat medel, än en förbrytelse, som medförde fängelse och följaktligen hvad hon saknade: husrum och föda. För att vinna dstta ändamål, hade hon för ett par veckor sedan söndörslagit fönstren hos sin förra matmoder, men då bon, derför tilltalad i polisen, försattes på fri fot, hotade hon, att snart göra någonting värre, hvarmed hon äfven nu hållit ord. — Vid den inbrottsstöld, som i Lördags begicks hos Hr Generaladjutanten för flottorna, hafva låsen till icke mindre än 3 dörrar och en chiffonier blifvit uppdyrkade. Gerningsmannen tycks hafva varit någon, som både väl kände lokalen och serskildt familjens företag för dagen. — På Vermdön, 3 egendomnn Kibl, bortstulos natten mellan förliden Onsdag oöh Thorsdag 8 st. lefvande gäss. En qvinna vid namn Malmström är den skyldiga. Hon hade utbjudit dem till en mångelska här i staden, men hvilken misstänkte åtkomsten och angaf saken. LANDSORTS-NYHET IR. Linköping den 48 Mars. Fångpersonalen å FF RE KET ua Ad 3 oss KLAR