ELKPRFINE BARS BIR SS SRV VESEBFDEASE SMP SRRATCKT e05 9 i hörnet af Hornsoch Repslagaregatorne å böder; STOCKHOLM den 24 Mars. De på förmiddagen ankomne utländska poster medförde tidningar från Konstantinopel af d. 24 Februari, från Paris af d. 42, från London a d. 43 samt från Hamburg af d. 47 dennes. FRANKRIKE. Ministerens ställning till Kamrarne synes ännu vara vara densamma som förut. I de deputerades session d. 41, förelade inrikesministern lagen rörande de hemliga fondernez. Dessa, som år 4837 voro 2 millioner francs, hafva sedermera beständigt måst nedsättas, så att de förlidet år endast voro 4,200,000. Nu var man blygsam nog att ej begära mer än jemnt en million. Ministern anmärkte, att det förra kabinettet förbundit sig att ej understödja pressen, och hade i detta fall troget bållit ord, hvilket det nu varande äfven skulle göra. Detta yttrande fann bifall från venstra sidan, usder det högra centern iakttog en envis tystnad. Man fruktar, att de konservative (de 224) skola sätta sig emot fondernas beviljande. Om så sker, anser man för gifvet, att Ksmrarre skola upplösas. Imedlertid är Journal des Debats icke litet stolt öfver, att ministeren söker vinna anhängare bland 224 och har på ett par dagar börjat något litet gifva med sig. Hertigens af Nemours förmälning är utsatt till denna dag och skall firas på. slottet Compicgne; der det unga paxet skulle qvarstanna till hösten. Straxt efter bröloppet skola Hertigarne af Orleans och Aumale begifva sig till Afrika. Enligt andra uppgifter skulle förmälningen ej ske förr än i Påsk, i hvilket fall de båda hertigarne ej kunna öfvervara den. Emot all väntan bar Österrikiske ministern Hr Appony verkligen bivistat den diplomatiska måltid, som Hr Thiers nyligen gaf. Denne diplomat hade, som vi förut nämnt, visat en så bestämd motvilja för Thiers, att man sade, det han begärt sitt rapellerande. Det närmande, hvartill man nu varit vittne, torde vara föranledt dels af några personliga avancer å konselj-presidentens sida, dels af någon nöjaktig förklaring, som han afgifvit rörande den politik, Frankrike ärnade följa i den Orientaliska frågan. Nationalgardet i Belleville, som blifvit beordradt att tjenstgöra vid slottet Neuilly under Konungens vistande der, har i massa vägrat att göra det, emedan det, enligt reglemen!et, endast är skyldigt dertill på den ort der det bor, om icke tvingande ömstäfdigheter annörlunda föranleda. Det kan likväl icke finna, att någon sådan tvingande omständighet är att gå i gevär och göra khonmnör för Ludvig Filip och undandrar sig sålunda en tjenstgöring, soma blir detsamma alltför kostsam och besvärlig, Från Algier har man nyheter till d. 29 Februari. Abd-el-Kader hade låtit profetera, att d. 40 Mars vore den dag, då han skulle tillintetgöra de otrogna. Man väntade således denna dag ett allmänt anfall och gjorde sig beredd derpå. Fientligheterna hade redan börs jat vid Blida. En stor transport, som marskalken ditskickat, öfverfölls nära staden af 42 till 4300 Araber, som medrusade från Atles, men blefvo med förlust tillbakadrifne. I provinsen Konstantineh är lugnt. Ett ströftig, som öfverste Lafontaine gjort, i spetsen för en del af sitt regemente, har inbragt 2500 boskapskreatur och kostat Fransmärnen blott en enda död. SPANIEN. Ännu d. 3 dennes fortfor belägringstillståndet i Madrid, ehuru lugnet intet ögonblick varit stördt. Dat troddes skola räcka till dess full makternas granskning blifvit slutad, hvilket ej lärer ske så snart, emedan denna granskning fortgår med all vederbörlig äkta Castiliansk långsambet och omständlighet, så att man ännu ej bhunvit godkänna mer än 30. Esparteros armåe är alldeles utom sig af förtjusning öfver det lilla Seguras eröfring, och isynnerhet öfver den oroständigheten, att den inträffat på segerhertigens namnsdag, hvilket föranledt talrika profetior öfver de stora saker, han skall komma att uträtta Några få betänksammare personer vilja likväl dröja med sin förtjusning till dess de stora sakerna verkligen blifvit uträttade och freden återställd på halfön. ENGLAND. Lord Russel har på väckt friga i Underbuset förklarat, att regeringen icke hade någon officiell underrättelse från Ostindien, att krig blifvit förklaradt emot Cbina. Generalguvernören hade blott fått befallning att träffa vwisså förberedelser, men kommunikationerne till Chinesiska regeringen skedde i drottningens namn och icke i Ostindiska kompaniets; således bada ännu ej krig blifvit formligen förklaradt emot China. Lord Palmerston trodde, att den utveckling af stridsLvafter. man hade för afsist att ica Chinesere