Aftonbladet – 23 mars 1840, sida 3

BLANDADE ÄMNEN, Drottning Victorias uppfostran. (Ur Monihly Magazine.) Denne prinsessa röjde tidigt ett lifligt begär efe er kunskaper, hvilket till ea del tordo hafva he ft sin g:uad Xx det uppfostringasystem haanes moder följde, men säkrare får kärledas från den medfödda verksamhetsdrift, som vanligen är en termometer så larjungens själsegenskaper. Denna böjelse visade sig stundom i något excantriska former och äfven ofter hennes uppstigande på thronen, hafva infall af detta slag stundom sönderslitit ceremonielets fjöttrar och icke litet öfverraskat bofvets formalijtetsmenniskor. Som det påstås, bar baronessan Lehzen ea betydande infytelse på drot ningen, och saonobkt her bon befordrat den tidiga mognaden afheones förståndsgåfvor, och uppfostrarinnans sinnesbeskaffenhet torde man väl få tillsirifva elevong små egenbeter. Baronessan Lebzen är dotter till ea aktningsvärd, tysk prest, som längs var anställd vid den protestantiska församlingen i London, hvarest flera ansedaa engelska familjers söner anförtroddes honom till handledning. till följo af hans utmärkta, klassiska och historiska kunskaper. Då ban erhöll kallelse till en kyrkohsrdebeställning i Hannover, lemnade han Eagland och ätföljdes vill sitt fådernesland af någre sine elever. I Hannover ätsjöt kan allmän kärlek och aktning. Baronessen Lehzen erböll af sin far en förträfflig uppfostran, och sem han vid sin död lermnade aina barn blott en oberydlig förmögenhet, var hon nödsakad att antaga 62 guvernantsplats os en adelsman i Braunschweig, der hon ansågs som en medlem af familjen och förvärfvade sig mycken tiillgifvonhet både genom sin karsktler, sina kunskaper och sitt förstånd. Då bon fulländat dotterns i huset uppfostran, lemnade hon Braunschweig. Vid denna tid anlände hertiginaen af Kent, efter sion förmälning, till Eagland. Hon behöfde en tysk uppfostrsrinna för sin dotter i första giftet, prinsessan af Leiningen, och efter drottning Charlottas, Geo:g III:s gamåls råd, vände hon sig till en HannOoveranska, som stod i drottningens tjeast och åtmjöt sllmän aktning. Dennarekxommenderade Mamsell Lebzen, och doktor Käger, predikant vid tyska kapetiet i London, gaf henne iikaledes ett gynnande vitsord. Hon anställdes sålunda som prinsessaDs guvernant, och efier dennas förmälning arförtroddes henne äfven prinsessan Victorias upp fos.ran. Hon har sedan, i bokstaflig mening, aldrig lemnat sin eley. Hennes inflytande på drowtningen är ett resultat af dennas tacksamhet och förtroenda Gill sin förträffliga uppfostrarinna. Så val för hecmes förtjensters skull, som för att gifva henne rättigaet att synas vid hofvet med prinsessan, utnämnde Georg IV henne till baronessa. Den tillkommande drottvingens helsotillstånd, äfveusom herses själsutbildning, fordrade mnoggranp uppmärksamhet, och de täta resor och promevader, som af denna anledning fördtogos, skola bafva gifvit prinsessan illifåfle, att låra noga känna engelska folket i dess sorskildta lefnadsförhållanden. Detta lsdde benns äfven till vaaan avcv stiga lidigt upp. Häåraf blef en följd, att prinsessan Victoria inhemtede menviskolifsets stora vetensasp mera genom prakiisk handledning än genom töoevretisk undervisniog. Det fiones intet exempel: Eogelska historien, att vågon prifsessa så tidigt kommit i beröring med folket: De, som ledde drotivingens uppfostran vyoro visserligen icke biinda för tidens tecken, ehuru okunniga i detta nanseende hennes omedelbara föregångare än måtte hafva varit Då likväl drottaingens thronfölid bief allt mer och mer sannolik, insåg hertiginnan af Kon: nödvändigheten att uppdraga sin dotters uppfusiraa åt en biskops allvarliga iedning, och vid dess val röjde hon äfven sin vanliga skarpsynthet. Det föll nemligen på den numera aflidse biskopen al Salisbury, hvilken sedan understöddes af erkebiskopen af Canterbury och biskopen af Lincoln. Medelst skicklige lärare vann drottningen utmärkt fardighet i Franska, Tyska och Italisoska språken och mör än vanlig kännedom al de sköna konsterna. Hon har serdeles fallenhet för musik, och de störsie mästares arbeten, såsom Haydn3, Händels, Mozarts, Beethovens, Pergolesis m. fl. gifva honne en outtömlig källa af själsnjutning. Ew ögonvittne, som var zärvarande då hon första gången hörde Beethovens ryktbara aHallelujah, sade, att han sldrig skulie förgäta det intryck, som det sköna stället: aDer erhabene Sokn Gottesa gjorde på hennes förtjusta öra. Flera minuter efter kö reas slut satt prinsessan liksom förtrollad, som om hennes fantasi oförmodadt fått en alldeles py väckelse, och först efter någon tids förlopp, hvarunder hon tyckts glömma allt omkring sig, var bon i stånd att gifra ord åt sin bänförelse. Ifrån denna stund torde man kunna härleda drottningens förkärlek för kyrkomusik, särdeles för de ofvannämnda mästarenas verk. Sedan dess her hon ej försummat något tillfälle att studera doras sublima kompositioner och göra sig bekent med deras olika stil. I synnerhet älskar bon orgelmusik och under sitt vistande i Bsighton, der ett förträfligt orgelverk finnes i slottskapellet, lät hon sällan någon dag förflyta, utan att afböra den ganska skicklige organistens spel. Drottningen har bibehållit sin gamla vana att stiga tidigt opp. Före frukostsa plägar hon läsa och underskrifva regeringshamdiingar, oeh som hon icko har någon handsekreterare, så biträdes hon vid detta arbete af baronsssam Lehzen, hvars inoflytande derigsnom ännu mera ökas. EEE Konstoch Teater-notiser. — Alla älskare af den äkta sången i Pa. ris uppstämma klagovisor, ty utan trifvel kommer den dervarande så berömda Italienska teatern att gå under af flere skäl: först och främst funderar Rubini på att dra sig ur spelet som man säger.