RR RER I epssende till det uppseende Hr Brincks anförande i Borgareståndet den 4 Mars, angåendz begärdt anslag för Waxholms fästning, uppväckte, anföra vi detsamma här nedanför in ex:enso: aHlvad hufvudfrågan beträffar, är jag i densamma förekommen af de 2:ne föregående Talarne och föregar mig med dem; — bekännande att de med sådan sakkännedom och förmåga behandlat hufvudsaken, alt jag ej har något att dervid tillägga, utan erkänner öppet, att jag ej besitter en sådan förmåga. Vid betraktande af Kongl Maj:ts Nådiga proposition om extra anslag finner jag upptaget Riksdaler Femhundrade Tusende för Waxholm, och kan således icke undgå att dervid fästa, så väl det Högtärade Ständets, som Höglofl. StatsUtskottets synnerjiga uppmärksamhet; alla andra länder och deras sjöstäder göra sto:a uppoffringar för att göra sina hamvsar ändamålsenliga för segl;ren, de upprensa och utvidga sina farleder för handelns befrämjande, och hvad göra vi för Stockholms hamn och farlederne dertill? Hvar och en vet att Stockholm har en lång och besvärlig skärgård, tom ock på de sednare åren hafvudsakligen gjort, att en s:or del varor, som förr tillströmmade vår hamn, nu passerar förbi, och söker sig cn, om jag så må säga, genare väg till utlandet; eller till och från våra egna hamnar, deraf jag såsom exempel endast vill anföra artikeln Tjära, af hvilken, för icke så aflägsen tidrymd tillbaka, jag minnes den ganska väl, hitfördes årligen 40, 50 till 69,000 Tunnor, då nu knappast fjerdedelen hitgår, utom många andra varer af betydenhet för vår handel, — när man vet dessa förhållanden, måste man med bekymmer erfara, att det djupaste inloppet, varierande från fyra till åtta famnars vatten, som, af en vtaf en framfaren konuag, der anlagd, och på sin tid såsom ett af de bästa Fortifikationsarbeten till beräkning, storlek och styrka varande Fästningstorn försvaras des, jag menar det så kallade Oxdjupssundet, till hvars försvar Fredriksbörgs fästning byggdes; detta sund, jag hvarken kan eller förstår bedömma nyttan i militäriskt hänseende, är nu imedlertid igenfyldt och med en kostnad af omkring Etthundrade Tusende Riksdaler gjordt otillgängligt för seglaren; det enda för större Fartyg nu på andra sidan Waxbolm till Stockholm fa:bara sund äv Kodjupet, med undantag af det så kallade Finnhålet at omkring ätta fots vatten och som jag tror Stegesund ofarbart för annat än mindre båtar, hvilket likväl genom der förut under f. d. Konung Gustaf den fjerde Adoifs tid gjorde försänkningar, och genom des: naturbga läge endast med svårighet kan passeras hvartili kommer, alt det är så smalt emellan prickarne, omkring 50 a 0 fot, alt tvänne fartyg der under segel pä en gang ej våga eller kunna mötas utom att vid vissa vindar och genom sundets krökning det förblifver en omöjlighet att äfven genom varpning komma igenom; detta äro orsaker, som med skäl kunna ingifva farhågor för Stockholms sjöfart, ty den dag kan komma, eharu vi alla lärs önska dess uteblitvande, då en fiende begagnad tillfället, och vi böra icke glömma, alt vi hafva er mäktig granne i öster, som nu är, och vi önska, vy boppas det äfven, förblifver med oss i vänskaplig förhållaude, men som skulle kunna ganska hastig med tilhjelp af ångfartyg till Kodjupet uppföra et större, med sten lastadt, färdigborradt skepp, oci så, på en ganska kort stund, i skygd af mörkret sänka detsamma emellan prickarne, och det så myc ket lättare, som detta pass ej troligen kan försva ras utaf Waxholms kanoner, emedan en utskjutan de udde afleder skotten derifrån, utan skulle såle des beskjutas från strandbatterier, enär deremo Oxdjupet ägde försvar utaf sin egen fästningsbygg nad, som påstås nu skall raseras, jag har från sagt mig bedömandet utaf vyttan och värdet ut militäriskt hänseende uti dessa åtgärder, men me em sådan, ej omöjlig, utan tyertom ganska verkstäl!