Ivar en älskvärdhet och behag, som påminna om hennes mest tjusande dagar. — ee—————— Gammalåd :gs rättvisa. — Den Danska tidningen aFolkebladet innehåller följande drag af den Jandsfaderliga styrelsen i Danmark under den gamla goda tiden. Det är ett slags bidrag till lagskipningers historia, för 100 år sedan, ett reskript till etiftsarmtmannen i Aarhus af den 9 Oktober 4744. En del bönder hade klagat öfver att några tiggare och lsndstrykare hotat åtskillige landiboer med mordbrand, hvarvid de gjort sig misstänkte för anstiftning af åtskilliga eldsvådor. Genast lät amtmannen gripa två Judar, två Florentinare, ex Megdeburgare och en afdackad ryttare; men oaktadt, vid anställdt förhör, några misstankar mot dessa icke ens uppkommit om delaktighet i de bemälte brsndstiftningarna, hemställde amtmannen likväl, hos regeringen, om icke nämnde personer, då de billigen kunde misstänkas att föröfva annan aondskab, antingen borde sändas till Köpenhamn för att skickas ut ur landet, eller, för all spara omkostnader, insättas på tukthuset. Härpå svarade regeringen, att, som direktörerne öfver fattigväsendet hölle det för betänkligt att skicka ut dessa kringstrykare utan straff, då några af dem, i synnerhet Florentinarne och Magdehurgeren voro högst misstänkte personer, och det icke vore görligt stt intaga dem i rasphuset, i synnerhet som arbetet vore af den beskaffenhet, att ingen der vid längre tid kunde hålla ut, och alla rummen dessutom redan voro upptagna, så befalldes, att desse tremna personer utillg vidare,, (detta system är således af gan malt bepröfvadt), skulle insättas på arbete å närmaste fästning, på det imellertid framdeles det måtte uppdagas, Om de varit en orssk till nämnde mordbrandsanstiftningar, och i så fall, efter förtjenst varda afstraffade; men om de ej befinnas skyldige, skola de efter 2 å 3 års fästningsarbete förss ur landet. Hvad åter angick de tvenns Judarna och den afdankade ryttaren, så, då ingen misstanka mot dem om mordbranden uppstått, men de likväl icke borde gå afstraffade för sitt betlande, komme de att på 6 månader insättas till arbete på Wiborgs tukthus, hvarefter de begge Judarna skulle förag ur riket, men ryttaren tillhållas att återvända till sin hembygd. TI öfrigt skulle da genom dessa sex landstrykares arresterivg wm. m. förorsakade kostnader ersättas af hos Florentinarne funne penningar eller, om dessa icke räckte till, af häradskassan. ERETYTIRESPANTE ENAS ROTTERDAM AN RT TE TIN TY ESS ONT SE