Aftonbladet – 16 mars 1840, sida 1

RIESDAGCEN. UTSKOTTSBETÄNKANDEN. Hvilande grundlagsfrågor. (Slut från Lördagsbl.) Såsom åsyftande Riksdagsförhandlingarnes ordentligare och skyndsammare gång, äro fölijande förändringar hvilande: I 109 Regeringsformen samt i 27 Riksdagsi ordningen, att Riksdagens början skulle räknas afeån dagen, då den å Rikssalen öppnad blifvitn. I 36 Riksdagsordningenr, att Expeditionsutskottet skulle, ej mindre uppsätta Riksdagsbeslutet och i öfrigt sådana expeditioner, som ej tillhöra annat utskotts befattning, än äfven mot vederbörliga protokollsutdrag jemföra alla, af andra jUtsKnte uppsatta expeditioner,, etc. I 72 Riksdagsordningen, att ahvarje expedition öfver Riksens Ständers beslut uppsättes ef det Utskott, som målet hendlagt, men må ej förr utgå, än den blifvit af Expeditionsutskottet jemförd mot de från Stånden inkomna protokollsutdragen, sams derefter i Stånden behörigen justerad och underskrifvenn. I 8 43 Riksdogsordbingen, att acupplysnpingar, som Utskott finner nödigt att från annat utskott inhemta, må äskas och meddelas heldst genom protokollsutdrag, men eljest genom utsedda Deputerade; och att derest Bankoutskottet skulle finna de ämnen, ahvilka utgöra föremålen för sammanträde med Deputerade af annat Utskott, vara af sådan beskaffenhet, att de fordra tystbetsed, de sammanträdande Ledamöterne af andra Utskott böra densamma aflägga. I 8 46 Riksdagsordningen följande förändring: aStånden vare dock medgifvet, när de samfällt pröfva det nödigt, att på ett rum till gemersam öfverläggning sammanträda, likväl utan rättighet att der besluta, och före vid slikt sammanträde Landtmarskalken ordet. I 8 49 Riksdagsordningen, att hvarje Ledamot endast skulle kunna, öfver samma mål, avå gånger antingen skrifuli en eller mundtligen sig yttra, och hvilka hans yltranden äfven skola till Utskottet remitteras, samt att Uiskett, då tre Stånd beslutit i mål, der tre Stånds röst utgör Rikets Ständers, endast behöfver derom underrätta det fjerde Stånd, då detta målet återremitterss, samt stt genom sådan återförvisning expeditionen af beslutet ej kan uppehållasn. I 351 Riksdagsordningen, att amotioner, ämnade att i Stånds-plenum väckas, skola genom anslog, sednast tre dagar förut, i Ståndets samlingsrum till innehållet angifvas, och innefatta förslag, åtminstone i hufrudpunkterna, till det beslut, som åsyftas. I 8 59 Riksdagsordningen, att, till inskränkning i protokellstryckningen, uti de Riksstånd, ader offenilighet vid öfverläggningarne äger rum, ankomme det på Ståndet, att om dess protokoll förordna, under vilkor i öfrigt, att bvarje enskild må kunna, efter skeende anmälan, utan hinder elier författareansvar, till tryckning utbekomma, med förenämnde undantag, större eller mindre delar af samma protokoll, och att tvennö utskrifna exemplar af hela protokollsföljden aflemnas till förvarande, det ena i Riksarkivet, det andra i Banken; samt att sådana handlingar, hvilka till samtlige Riksstånden inleranas eller ifrån dem utgå, icke skola i pretokollet, intagas utan endast med nummer och kort rubrik antydas,; de skola såsom ett bihang etc. från trycket utgifvas; adock att, hvad förut är i tryck, på allmän bekostnad, till Riksstånden utdeladt, icke må i bibasget ångo tryckas,. I 8 73 Riksdagsordningen, att ett Stånds beslut aicke må, i följd af annat Stlånds inbjudning, ändrasn, etc. 1 32 Riksdagsordningen, att cinom Konstitutionsoch Bankoutskotten skola i de mål, der Utskotten med Riksens Ständers rätt besluta, minst två tredjedelar af hvarje Stånds Ledamöter vara närvarandey. Vi skole härnäst medåsela de föreslagna ändringarna i tryckfrihetslagen. De föreslagna och sedan sista Riksdag hvilende förslag till förbättringar i national-representationen äro följande: I 8 43 RiksdagsOrdningen: att ordinarie till annat stånd ej hörande lärare vid Elementar-läroverken i Stockholm och i hvarje stift, skola ock till Presteståndet kunna inom sig välja en Riksdagsman. I S8 79 och 292, att orden cElementar-läroverk,, i följd af ändringen uti 13 tilläggas. . I 14 ett nytt 6:te momint, att manufakturister och fabriksidkare på landet, som icke tillhöra annat Riks-Stånd, vare berättigade att förena sig med närmaste stad inom länet, för att der, i mån af deras bevillning för egendom och rörelse, jemförd med totalbeloppet af de röstägandes i staden, deltaga i riksdagsmannavalen och äfven sjelfva kunna till fullmäktige väljas: åliggandes det Kollegialstyrelsen öfver fabrikerne att, när Riksdag inträffar, uppgöra de närmare bestämmelserna för denna represestationsrätt. Det nuvarande 6:te momentet skul!e då nedflyttas till det sjunde. I 8 45. Att den nuvarande bsstöämda kategorien för val till fullmäktig i Bondesiåndet, af cinem här radet boende och besuten krono-, kronoskatte-, frälseeller frälseskatte-hemmansägare,, skulle förändrag till ainom häradet boende och besuten hemmansägare,, så att säteriägare m. fl. äfven kunna väljas; samt att bestämdt skulle såsom utesluten anses den, som haft cfullmakt på ordinarie beställning i rikets tjent, om han ock aldrig innehaft sjeifva beställningen. I 22, att asäteri-, råoch Törs hemmansägare, kunna befullmäktigas till ledamöter af Bondeståndet. ; I 43 är vidare föreslaget, säsom närmare bestämmelse af universitetens representationsrätt, att aUniversiteten i Upsala och Lund skola genom deros samtliga professorer och 2djunkter, ordinarie eller extra ordinarie samt docenter, akademiernes räntmästare och sekreterare, jemte alia öfrige Aka