belägringstillstånd. Det hela tyckes haiva varit ett försök af oppositionen, att genom skrämsel och våld förskaffa sig en makt ceh en betydenhet, som den icke i laglig väg kunde vinna. Förloppet deraf är följande. Kammaren var dågen efter sessionens öppnande samlad, för att välja en kommission till fullmakternas pröfning. Då detta val skulle företagas, begärde Hr Olozaga uppläsningen af ett projekt, som han nyss inlemnat. Seniors-presidentez, hvilken, emot hvad man först uppgifvit, verkligen är Hr Flores dEstrada, erinrade, att innan Cortes voro ordentligen konstituerade, kunde, enligt reglementet, intet förslag uppläsas. Hr Olozaga upptog detta ganska illa och förklarsde, det han icke ansåg sig tillräckligt auktoriserad, att afgifva sin röst till det valet, hvarefter hen lemnade salen, åtföljd af alla deputerade, som tillhörde minoriteten. Det ifrågavarande förslaget, som var undertecknadt äfven af sex andre deputerade, innehöll den fordran, att man, innan val till byråerne företogs, skulle fråga regeringen, om deputeradeval verkligen egt rum i alla de provinser, som ej befinna sig i det fall, hvarom speciallagen af den 25 Augusti 4837 bandlar. Kammaren företog väl det förestående valet, men denna händelse gjorde likväl stark sensation och man trodde, att minoriteten nu mera skulle bli helt och hållet borta ur kammaren. Detta skedde dock icke, ty de bortgångne återkommo redan följande dagen, men lära i stället sökt vinna ändamålet på annat sätt. I sessionen den 23 Februari debatterades om valen i Cordova. De exalterade hade, med synhar sjelfförtröstan, intagit sina platser. Dagen förut hade 40 deputerade af majoriieten öfvergått till dem, men hvilket likväl endast tyckes hafva varit en tillfällighet. Den gaf imedlertid de exalterade ett ökadt mod. Hr Psdro Aguado förebrådde oppositionen, att hon, förtviflande em sin saks framgång, försökte göra valen ogiltiga medelst reklamationer, som förtjente mera uppmärksamhet genom sitt antal, än genom sin grundlighet. Härpi svarade Hr Arguelles i eit tal, som tydligt åsyfiade att göra intryck på åhörare-tribunerna, bvilket ministern Calderon-Collsnte också förebrådde honom. Dennes anförande afbröts af krot och hvisslingar, så ått Kammarens President miste äska tystgad och erinra om det stränga straff (döden), som lagen. föreskrifver emot Nationalrepresentationers vildförande. Då detta likväl ingenting verkede, måste man tillkalla den väpnade styrkan, för att utvisa. åhörarne från tribunerna, hvarest jäsnirgen uppnått sin största böjd. Någre ursinnige, som man tror att oppositionen enkom posterat der, ropade med full bals: Ner med de deputerade! De förklädde Karlisterne! Lefve konstitutionen! Man lyckades imedlertid att tömma tribunerna, hvarvid lera arresteringar föreföllo. Ministern Caldevon uppsteg i talaretribunen och sökte lugna Kammaren genom den försäkran, att ministeren kände: sin pligt och ej skulle låta skräma ig genom de försök, man gjorde 2tt imponera på henne. Öppositionens bållning röjde under allt letta förlägenhet och förvirring. Hr Olczaga ville komma ur: denna falska ställning medelst vågra utfall mot de inflytelserikaste mediemnarna af majoriteten, men hvilket föranledde 5 dennas sida ganska lifliga interpellationer. Ändtligen slöts den stormiga sessionen och dasen derpå utkom den Kongl. Ordonsnsen, som örklarar Madrid i belögringstillstånd. Minorieten lärer hafva haft för afsigt att belt och vållet bryta med den öfriga Kammaren, begifa sig till Saragossa och förklara Espartero för liktator, men från hvilken plan man återkomnit, emedan den ej ansågs fullkomligt verktällbar. Lyckligtvis: bar lugnet i staden ej arit stördt och jäsningen synes ej befva spridt ig utom Kammaren, hvilken sedermera fortatt sina sessioner, hvarvid visserligen rop cch uller hörts från åhörarnes läktare, men utan tt sådant förmådde rubba debatternas gång. alen i Cordova gillades slutligen med 93 röter mot 44, Espartero började den 23 belägringen af Seura. Sedan en uppmaning till föstningen att ifva sig, blifvit afslagen, begyntes skjutningen ch fortsattes till den: 27 kl. 7 om morgonen, å staden lärer blifvit intagen, Detaljerna här faltas likväl. Om man får tro Gazette de France, skall a2brera verkligen vara vid Hf. Enligt underrät. se från Villibono af: den 9 Febr., som hon ieddelar, skall han, på sin återresa till Morel, hafva visat sig der, men notisens gamla daum gör den misstänkt. PORTUGAL. Från Lissabon hsr man nyheter till den 94 ebr. I Deputerade Kammeren diskuterades ed mycken bitterhet om adressen, serdeles om lationerna till England. För öfrigt ingenting vigt. ENGLAND. Sjstlidet år Ugijorde ststorkemsterne en sum